Hjärntumörer
Precis som andra tumörer kan en hjärntumör vara malign (elakartad) eller bening (godartad). Det är alltså inte säkert att det är cancer för att det är en tumör. Men båda sorternas tumör kan ge liknande symptom.
Hjärntumör är den näst vanligaste cancerformen hos barn och ungdomar. (Vanligast är leukemi.) Det förekommer i alla åldrar, men hälften av alla drabbade är över 60 år.
Vuxna och barn får inte alltid samma typ av hjärntumörer. Tre vanliga är former är gliom, som vanligtvis är malign, medulloblastom, som alltid är malign och som nästan bara drabbar barn, och meningiom, oftast benign, en tumör som är ovanlig hos patienter under 50 år.
Hjärntumör behöver som sagt inte betyda cancer. Skillnaden är att maligna tumörer växer in i omkringliggande vävnad, medan benigna tränger undan den. En tumör som växer i hjärnan kan påverka viktiga funktioner vare sig det är cancer eller inte.
Symtom
Enligt Vårdguiden är vanliga symtom "epileptiska anfall av olika slag, synstörningar, tal- och hörselproblem, försämrad balans, minnesstörningar, förlamningssymtom, känselbortfall eller huvudvärk".
Man kan också få psykiska symtom, som brist på engagemang, initiativlöshet och minnesluckor. Ytligt liggande eller långsamt växande tumörer kan utlösa epilepsi. Den som vid 25 års ålder eller mer plötsligt får epileptiska anfall utreds alltid för hjärntumör.
Om tumören växer till så bildas ett tryck i hjärnan. Då är symtomen framförallt huvudvärk och illamående.
Sök alltid vård vid…
- …återkommande huvudvärk
- …sensoriska störningar (syn, hörsel, känsel, smak, balans…)
- …personlighetsförändringar
- …rubbat tal
- …återkommande illamående
- …epileptiska anfall eller andra återkommande kramper
Hjärntumörer behandlas precis som annan cancer med kirurgi, strålning och/eller cytostatika.
Du kan läsa mer om hjärntumörer på:
Vårdguiden
Cancerfonden
Mvh Lena
Sajtvärd på Cancer iFokus
Det är en mycket intressant läsning om denna hemska sjukdom.
Bra info Lena.
Irenemaria har skrivit ett blogginlägg om sin man och hans insjuknande och bortgång. Det är ganska långt, och det är sorglig läsning, men jag rekommenderar det ändå. Inte minst för chansen att bli inspirerad Irenemarias otroliga mod.
Mvh Lena
Sajtvärd på Cancer iFokus