Annons:
Etikettallmänt-övrigt
Läst 6750 ggr
kerstinjo
2011-03-13 09:05

Bröstcancer.

Jag kikade runt lite och tänkte att det borde finnas en sajt Om Cancer. Vilken tur.

Jag har fått bröstcancer och ska till sjukhuset på tisdag. Känner mig inte speciellt orolig, för jag vet redan att en del av bröstet kommer att tas bort. För i första hand så tar de inte längre bort hela bröstet.

Men det knepiga är att jag är mest orolig för operationen. Tänk om inte narkosen tar ordentligt och jag hela tiden känner vad de gör?

Knasiga tankar egentligen och sedan är jag rädd för smärtan Efteråt och hur vidare behandling ska påverka mig.

Tänker på sjuhussängarnas hårda madrasser och hur ska jag kunna duscha?

Tokiga tankar, men det kanske är en försvarsmekanism, som ploppar upp.

Men jag känner mig förvånatsvärt lugn och sansad.

 Kerstin 

 

Annons:
Maria
2011-03-13 18:11
#1

Jag ska hålla tummarna för dig.

Det är lustigt att man får så irrationella tankar men jag tror det är helt naturligt och ett slags försvar som du säger.

Du kommer att klara detta galantFlört

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

[Doglovers]
2011-03-13 21:33
#2

Det finns nog inte knepiga tankar om det här ämnet. Jag tror att dina tankar och funderingar är helt normalaObestämd

 Jag håller självklart tummarna för dej, jag också och det kommer gå galant.Skrattande

Är du orolig så tycker jag du tar upp det med läkaren. Man ska inte behöva gå och vara orolig.Flört

kerstinjo
2011-03-14 08:36
#3

Jag ska träffa läkare och ssk i morgon på kirurgen. Såg i alla papper jag fick att läkaren har ett utländskt namn. Så nu kommer tankarna; tänk om hon inte fattar vad jag säger eller att jag inget begriper.

För jag behöver veta om jag får ta med mig en gosig madrass och jag kommer att ta bort all plast som de envisas att man ska ligga på. Det borde vara ok. Obestämd Men datorn? Och Amos som hoppar upp o delar säng med mig ibland? Egen kaffebryggare?

Kan jag ligga på vänster sida sedan?

Mitt värsta problem nu är att tala om det för barnen, (35 0 25 år) men jag avvaktar tills jag fått besked om inläggning. Ingen idé att oroa dem i början, förrän jag vet när jag ska läggas in.

Men allt har gått i raketfart så det blit väl ganska snart.

Det snurrar på bra i huvudet! Glad

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-14 08:54
#4

Min läkare har ett utländskt namn (kommer från Spanien) Första gången han ringde hem en fredagkväll vid 19 tiden så trodde jag det var en telefonförsäljareFlört

Jag har hittills inte träffat på någon så noggrann läkare. Han ringer t.ex bara för att höra hur jag mår. Jag tror inte du behöver vara orolig för det.

Skriv ner alla dina frågor. Även de tokiga frågorna. Inga frågor är liksom för dumma.

När man är nyopererad så blir viktiga saker som kudde, madrass, datorn osv. mindre viktiga. Man är ju kanske inte "så frack" de första dagarna och när man väl blir bättre så får man åka hem.

Vid min relativt stora hjärnoperation så sa läkaren att du får åka hem när du kan äta, magen fungerar och kisseriet. Så man får nog inte stanna en timma för längeFlört vilket givetvis är bra för då kommer man igång lättare.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kerstinjo
2011-03-14 10:27
#5

#4 Nej, goa kuddar och madrasser i all ära, men det är väl mitt sätt att skjuta ifrån mig sjukdomen.

Jag vet inte riktigt vad som skrämmer mig, jag försöker att "stänga av". Inte den smartaste lösningen, men just nu är det min lösning.

Samtidigt känns det lite dumt och egoistiskt att måla upp hemskheter, för du har det nog värre än jag.

Jag är rädd för hur mina tjejer ska ta det, de vet inget och det är inget man ringer och talar om. Så jag får avvakta morgonens besök, innan jag kan meddela dem.

Frågor? Just nu har jag inte en enda vettig fråga att ställa.

"Goa" säger vi i Skaraborg med och "görgoa".Glad

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-14 10:47
#6

Jag tror ingen kan svara på vilken den smartaste lösningen är. Stänga av kanske är det bästa för dig just nu…vem vet.

Sedan tror jag inte att man kan mäta "vem som har det värst" Var och ens egna upplevelse är nog, så att säga. Oavsett om det gäller en dödlig sjukdom eller ett sår.

Sedan så är det ju detta med anhöriga. Jag förstår dina tankar kring dina barn. Man vill ju inte belasta och oroa i onödan.

Jag har ju bara en son så han och min man har fått "prata med varandra" men jag vet att de hade det jobbigt en period.

Har du någon som kan vara med dig vid besöket imorgon? Fler öron uppfattar alltid mer.

Jag håller tummarna för dig imorgon.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
Lena1971
2011-03-14 11:02
#7

Hej Kerstin, välkommen hit! Glad

Jag hade själv bröstcancer, och det började med en portvaktsoperation. Jag antar att det är en sån du ska göra? Jag svarar gärna på frågor så långt jag kan, om mitt perspektiv gör någon nytta.

Det jag kan säga om "efteråt" är att det tog inte så lång tid innan min högerarm var sig lik igen. Jag var mestadels vänsterhänt ett par veckor eller så. Det tog längre tid innan jag kunde sova på högersidan igen, men det berodde nog mer på mina känslor för mitt stackars bröst, inte smärta. 

Och jag blev hemskickad på morgonen dan efter operationen, så det är ingen återhämtningstid att räkna med direkt. Foten i munnen Du är snart hemma hos Amos igen.

Lycka till hos läkaren imorgon! Hoppas det blir ett bra möte, så du får svar på allt viktigt.


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

kerstinjo
2011-03-14 11:46
#8

#6 Jo, jag har min make, men just nu tror jag att han har det värre än mig. Men det känns som om det inget finns att prata om.

OK, jag har bröstcancer och en tårtbit kommer att tas bort. Men sedan då?

Min make följer med i morgon, för risken finns att jag inte kommer att fatta något. Hm, jobbar inte både du och jag inom sjukvården?

#7 Tack!

Portvaktsoperation? Är det samma som att de kommer att ta bort en tårtbit? Men vad händer sedan? Cytostatika?

Jag skulle kunna söka på nätet, men då blir jag säkert sjukare. Så jag är tacksam för att ni finns och att jag hittade denna sida.

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-14 12:49
#9

#8 Redan här har du några frågor till din lappFlört

Vad händer sedan?

Blir det cytostatika?

Ligger man inne länge? (med tanke på Amos)Glad

Jo, jag jobbar indirekt i sjukvården (forskningssköterska inom populationsstudier) men det var länge sedan jag arbetade ute i "riktiga vården".

Jag tror inte det hjälper när man väl sitter där själv.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

[Doglovers]
2011-03-14 13:00
#10

#0 Jag har ju inte cancer själv, men mamma hade det.

Jag kan bara tala för mej och mina syskon om det här med att inte vilja belasta sina barnFlört

 Vår mamma ville aldrig att vi skulle följa med på sjukhus besöken tyvärr. Vi kände oss utanför och vi ville ju så gärna hjälpa , stötta och dela eländet med vår lilla mor. Och pga detta missade vi väldigt mycket information som hon inte tog till sej.

Men jag förstår hur du tänkerFlört

 Lycka till nuSkrattande

Lena1971
2011-03-14 13:11
#11

#8 Vad jag vet är portvaktsoperation standard när man tar en kil av bröstet som du ska göra. De berättar säkert imorgon, men det handlar om portvakten bland lymfkörtlarna i armhålan. Om cancern sprider sig så smittar den först till portvaktskörteln och sedan vidare.

Så under operationen, medan man är sövd, tar de ut portvaktskörteln och gör en snabbanalys. Om den är smittad tar de fler lymfkörtlar.

Om portvakten inte ser ut att vara smittad analyserar de den vidare, och det kan hända att de hittar något senare. Då måste man opereras en gång till, så de kan ta fler lymfkörtlar.

Cytostatika eller inte, det beror på om det hunnit sprida sig, och hur aggressiva cancercellerna är. Så det hänger på portvakten och på analyserna av tumören.

Det här är förstås en kortfattad förklaring, men den kanske kan vara underlag för frågor.


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

Lena1971
2011-03-14 13:22
#12

Kerstin, jag ska inte belasta dig med för mycket information, men jag hittade nyligen en studie om nyttan med att ta fler lymfkörtlar än portvakten vid smitta. 

Om du är intresserad kan du läsa sista inlägget i tråden Nyheter om bröstcancer.


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

kerstinjo
2011-03-14 15:24
#13

#10 Jo, jag kommer att tala om det för mina barn, men först vill jag ha lite mer information. Så jag kommer inte att hålla dem utanför. 

#11 Nu fattade jag lite bättre.Glad Ska kika på länken.

 Kerstin 

 

Annons:
kerstinjo
2011-03-15 09:05
#14

Nu har jag nerverna utanpå, för 10.30 ska jag träffa läkaren och en ssk.

Berättar mer efter besöket.

Yngsta dottern ringde igår, vi två är kopior av varandra i tankesätt och är otroligt lika i allt. Hon frågade hur det hade gått och jag var på väg in i en lögn, för jag hade inte tänkt berätta förrän efter besöket i dag.

Jag svävade lite på målet, blev lite ställd och hon förstod direkt. Så efter besöket åker vi hem till min "lilla".

Har jag berättat för en, så var jag tvungen att ringa min äldsta också.

Jag hade inte tänkt berätta per telefon, men nu blev det så ändå.

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-15 09:19
#15

#14 Ska tänka på dig idag.

Kanske var det bra ändå att töserna fick reda på det igår. Nu har även de haft lite tid att tänka när ni träffas.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kerstinjo
2011-03-15 15:47
#16

#15 Vad gullig du är!

Mina goa töser, en 35-åring och den "lilla" som är 25 år. Rejält hopp, men samma pappa.Glad Som bonus så har jag genom den äldsta fyra goa barnbarn, två killar på 10 och 9 år. Samt småttingarna, en buskille på 5 o lilltjejen på 4 år. (En liten parantes bara!)

Jag bor mittemellan två sjukhus och var på det mindre idag. På  det stora har jag gjort mina undersökningar och dit ska jag åka dagen före operation för att på en isotopbehandling.

Så nästa onsdag ska hela bröstet opereras bort. Alternativet var att ta en del av bröstet och sedan åka 22 mil varje dag för strålbehandling. Så jag valde att ta bort hela bröstet.

Under operationstiden tas en bit av tumören och skickas med ambulans i ilfart till det större sjukhuset, så att "min" läkare får besked vid operationsbordet om lymfkörtlarna är angripna.

Fattar ni att det snurrar i huvudet på mig nu?

Men jag känner mig ändå förhållandevis lugn. Det verkar som mina och makens jobbarkompisar är mer skärrade.

Shit! Cancer? Har jag det? Obestämd

Åkte direkt till "lilltjejen" och fikade efter läkarbesöket, den äldsta jobbar, så det får vi ta per telefon senare.

Om jag hade några frågor? Ja! Kan du (läkaren) garantera att jag blir ordentligt sövd, så att jag inget känner?

Men på fredag ringer ssk mig, ifall jag har kommit på något att fråga.

Jag är fortfarande lite halvstirrig, men det känns ändå skönt att tiden är bestämd.

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-15 16:10
#17

Jag förstår  att du känner dig stirrig. Nu är rullan igång i alla fall.

Jag hade också valt att ta hela bröstet.

Det här med att ta in att man har cancer är nog lite svårare. Jag fick ju mitt besked efter operationen så att säga eftersom alla hela tiden hävdat att det var en godartad tumör men jag kan förstå din känsla.

"Inte jag inte"

Det här ska säkert lösa sig. Vi får gnälla av oss här inne och komma med alla funderingar…

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kerstinjo
2011-03-15 16:17
#18

#17 Japp, vi får gnälla ikapp Obestämd fast jag känner mig inte särskilt gnällig.

Fick mest bekymmer om att jag inget får dricka efter 0.00 operationsdagen. Mitt kaffe då?

Helst skulle jag inte röka två dagar innan operationen heller. Sluta röka på söndag?

*funderar* Har jag inga rationella tankar i huvudet?

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-15 16:22
#19

Jag slutade röka på nyår och jag har fortfarande inte börjat så inte något ont som inte har något gott med sigFlört

Fast jag snusar ju förstås….

Värst är att jag inte får dricka öl ännu. Jag älskar nämligen ölTungan ute men jag får avvakta för läkaren har sagt att jag få kramper av alkohol i detta stadiet när jag fortfarande räknas som nyopererad.

Var ken du eller jag är nog särskilt gnälliga men det kan vara skönt att få prata av sig.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kerstinjo
2011-03-15 17:09
#20

Knäppis Tungan ute det är fusk att snusa!

 Kerstin 

 

Annons:
kerstinjo
2011-03-15 17:15
#21

#19 Min äldsta hade tänkt berätta det för mina barnbarn, i alla fall de "stora". Men det sa jag tvärt nej till.

Man kan inte belasta en 9-åring o 10-åring med detta. "Tänk om mormor dör", nej de ska vara lyckligt ovetande.

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-16 08:51
#22

#21 Alla tänker givetvis olika och alla familjer fungerar olika men jag är ganska övertygad om att barn känner på sig mer än vad man tror.

Risken är  att de kan känna det som ett svek att ha blivit lämnade utanför.

Det är så lätt med ett förfluget ord, en känsla.

Jag hade nog valt att berätta men allt är ju så nytt för dig nu så saker och ting kanske måste få "landa" (Jag gillar egentligen inte det ordet men det är et bra ord)

Bara en fundering….Obestämd

Sedan är det ju så att mormor ska INTE döFlört

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Lena1971
2011-03-16 10:59
#23

Varför blir jag glad av att läsa den här tråden..?

Ni måste vara såna människor helt enkelt, Kerstin och Bumbleboo och Doglovers. Glad 

#18 Du får ta med en termos kaffe tills det blir dags för de mediciner du ska svälja innan operation. Då ber du att få ta dem med kaffe istället för vatten. Det borde väl gå lika bra? Foten i munnen Risken är att de ploppar ner en brustablett i kaffet förstås…  

Rationella tankar är för övrigt överskattade. Det är de irrationella som driver oss framåt! Cool


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

kerstinjo
2011-03-16 13:35
#24

Ni är väl för goa här!Glad

Nu vet mina barn allt och när det väl fick "landa" för dem, så reagerade de tvärtom vad jag hade tänkt.

Lilltjejen är en mammakopia och jag trodde hon skulle ta det hårdast. Men icke då, det var min stora tös, som fick klumpar i magen när det efter ett dygn, gick in i huvudet på henne.

Men jag är helt emot att blanda in mina "stora" barnbarn i detta. De tycker ändå att mormor o morfar är uråldriga.

Glömmer aldrig sommaren när de var 5 o 6 år. (10 och 9 år nu) Det var i juli och äldsta pojken skulle fylla 6 år i augusti.

Jag säger alltid "mina goa pojkar", det är helt ok för dem. Sedan sa jag att det kommer ni att vara när ni är 15 och 16 år också. Jag fick lite förvånade blickar, men när jag kläcker ur mig att det kommer de att vara när de är 25 och 26 år också.

Jag fick underliga blickar, modell "mormor du är inte klok", sedan kommer kommentaren från killen som skulle fylla 6 år i augusti; Mormor? Tror du att du lever då? Skrattande

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-16 13:38
#25

#24 Haha, ja barn är ganska rättframmaSkrattande

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kerstinjo
2011-03-16 13:43
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#26

#23 Tack och vad glad jag blev att jag sökte efter en cancersajt på i.fokus.

Rationella tankar är för övrigt överskattade. Det är de irrationella som driver oss framåt.

Skrattande Såklart!

Nu kommer en bild på min stolthet här i världen. En otroligt vacker och välbygd labrador. Marodören Amos. Kika gärna in på min hemsida, nja Amos hemsida. Han ljuger som en häst, men lite skoj att läsa ändå.

 Kerstin 

 

Lena1971
2011-03-16 20:22
#27

Det är en vacker hund du har, och intelligent, som kan skriva sin egen blogg! Men du behöver inte säga till honom att jag sa det, för han verkar lite fåfäng ändå… Tyst 

Bokmärkte bloggen, för det såg ut att finnas mycket läsning där. Glad


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

Annons:
[jakke94]
2011-03-17 11:20
#28

hajhaj kerstin! 

Du vet om att jag tror och vet att du kommer fixa detta Flört

Men kan ju hälsa dig välkommen hit Oskyldig

Och… vill du nått, hör gärna av dig Skrattande

haha minns alla bilder från en gammalgammal tråd, som var om alla marodörens mästerverk, väggar, korgar..vad mer ? har han slutat upp o leta mögel eller ?

Maria
2011-03-21 11:44
#29

Hur går det för dig Kerstin?

Nu när vadagen kommit och det är en tid sedan beskedet.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Lena1971
2011-03-23 20:23
#30

Hej Kerstin!

Är operationen avklarad nu? Jag undrar så om allt gått bra, men du kanske inte är hemma vid datorn förrän imorgon. Såvida du inte är så modern så du har laptopen med dig förstås. Flört

Kramar!


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

kerstinjo
2011-03-24 17:49
#31

Dagarna är som en dimma, men jag gjorde en isotopundersökning, där radioaktivt ämne sprutades in på två ställen i bröstet.

Därefter såg de att cancern hade gått upp i lymfkörtlarna.

Operation 7.15 i går morse där både bröstet och lymfkörtlar togs bort.

Berättar mer senare för jag är helsnurrig i huvudet.

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-24 17:52
#32

Skönt att höra ifrån dig i alla fall.Glad

Jag vet precis hur du känner dig med att dagarna är som i en dimma.

Hoppas du är väl omhändertagen och att du så sakteliga repar dig. Har du ont?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kerstinjo
2011-03-24 17:56
#33

#32 Nix, jag har inte särskilt ont, men jag tror att min smärttröskel är hög. Jag är liksom "inplastad" och har lite dräneringsrör från armhålan och ett från bröstet.

Hm…vilket bröst? Obestämd

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-24 17:58
#34

Jag tycker du är "strong" som redan skriver och "fungerar" även om du är dimmig. Du är ju för sjutton väldigt nyopereradFlört

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
kerstinjo
2011-03-24 18:06
#35

#34 Hemma är jag också. Med en massa mediciner och injektioner. Och ett lösbröst!

Kom hem för någon timme sedan och har inte speciellt ont. Men jag har en påse med morfintabletter (som jag inte vill ha), en påse med antibiotika, sprutor med blodförtunnande och något till jag ska hämta i morgon.

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-24 18:10
#36

Va, är du redan hemmaFörvånad Klarar du det? Käre nån….

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Maria
2011-03-24 18:21
#37

Jag blev ju kvar 4 dagar för min lilla blindtarm. Vilken vekling jag måste vara, hahaSkrattande

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

[Doglovers]
2011-03-24 21:37
#38

TuffingSkrattandeFlörtCool

[jakke94]
2011-03-24 22:49
#39

skönt att höra ifrån dig :) min mamma kom också hem samma dag. 

har du fått reda på någonting om vilken behandling du ska få, om du ska få någon ?

Lena1971
2011-03-24 22:50
#40

Jag antar att allt gick bra, eftersom du fick komma hem så snart. Och det måste vara skönt att få vara hemma när det är så fint vårväder? Jag tar det som ett gott tecken! Glad


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

Maria
2011-03-25 08:59
#41

Hur har din natt varit? Har du kunnat sova?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
kerstinjo
2011-03-25 18:30
#42

Jo, jag har sovit. Men det är lite bökigt att ligga skönt, men med hjälp av smärtstillande och en sömntablett så sov jag som en stock.

Har inte speciellt ont heller, har nöjt mig med några Panodil idag.

Så nu är det bara att vänta på besked om det har spridit sig mer.

Annars så har jag varit ute o handlat, käkat middag ute och varit i skogen med maken o Amos.

Det värsta är att jag inte kan tvätta mig ordentligt. Massor av bandage som de sedan virat in i plastfolie Obestämd, Men jag var och köpte en massa våtservetter idag.

Hur går det med dig då bumbleboo

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-26 08:34
#43

Hur länge ska du ha ditt bandage?

Själv mår jag sådär. Huvudvärken coh illamåendet är värst. Mat smakar inte och jag har gått ner 7 kilo hittills.

Det går upp och ner under dagen så man kan liksom inte planera något.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kerstinjo
2011-03-26 13:13
#44

#43 Jag har ingen aning. Skäms Men maken trodde ett par veckor. Jag matades av info från läkare, ssk:or, sjukgymnast osv, osv. men herregud, jag var inte ens klar i huvudet.

Som min yngsta dotter sa; "hjulet snurrar, men hamstern är död!"

Men jag ska ringa ssk på cancermottagningen på måndag. Sedan får vi väl även avvakta svar på om cancern spridit sig.

Ja, cellgifterna ger jäkliga biverkningar, minst sagt. Men du? När började du strålningen?

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-26 13:16
#45

Förra veckan, så jag är bara i början av behandlingen. Men huvudvärken och illamåendet har jag haft från och till sedan operationen.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

[Hazelnut87]
2011-03-28 18:14
#46

Hej Kerstin!

Läs gärna min 27 åriga systers blogg om sin kamp mot bröstcancern.

www.Tiiirres.blogg.se !

Styrke kramar till dig!

kerstinjo
2011-03-28 18:24
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#47

#46 Tack!

Och alla fina goa kossor.

Jag är rädd.

 Kerstin 

 

Maria
2011-03-28 18:52
#48

#47 Men lite nyfiken allt….Tungan ute

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
kerstinjo
2011-03-28 19:06
#49

SkämsTungan ute

 Kerstin 

 

Lena 62:a
2011-04-01 13:55
#50

Hej!  Hamnade här då jag som säkert så många andra söker en massa svar och förklaringar  Genomgick min bröstcanceroperation den 29/3

Återkommer säkert med lite tankar och funderingar när allt väl sjunkkit in

Ha en goer helg // Lena

Maria
2011-04-02 15:25
#51

Hur går det för dig Kerstin?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kerstinjo
2011-04-07 10:37
#52

#51 Ingen aning!

Inget svar från patologen än.

Men det är en elakartad malign tumör som har en förmåga att växa okontrollerat. Den kan tydligen infiltrera och förstöra de omgivande vävnaderna. Rena vilda västern. Tungan ute

Som ni vet hade brösttumören spritt sig till närliggande lymfkörtlar via lymfan och vill det sig illa så har "elakingarna" spritt sig till andra organ via blodet. 

Men, men, så långt tänker jag inte än utan jag inväntar svar från patologen och det skulle ta två till tre veckor. Det har väl gått två veckor nu.

Hur går det med dig själv?

 Kerstin 

 

Lena1971
2011-04-07 14:36
#53

Det är ju ingen brådska att få svar, egentligen? Om du ska få cellgifter nu så måste ju allt läka fint först.

Mår du bra annars? Låter som en dum fråga, men du förstår förhoppningsvis vad jag menar…


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

Maria
2011-04-07 14:40
#54

Hoppas du får ett bra svar snart. Det värsta som finns är att vänta. För min egen del så vet jag ju att de sände iväg prover på tumören efter operation men eftersom alla sedan 2005 sagt att det var en godartad sak som växte långsamt så tänkte jag inte ens på saken förrän läkaren ville ha ett samtal med mig och min man.

Det fanns inte i min värld att det kunde vara något elakartat så jag slapp i alla fall den väntan och oron de veckorna.Flört

Själv mår jag väldigt risigt just nu men det beror nog inte så mycket på strålningen som att min mage har pajjat ihop. Har haft diarré sedan blindtarmsoperationen. Har tagit odling som ska få svar nästa vecka men lyckats gå ner 9 kilo nu på kort tid.

Känner mig matt och uttorkad.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kerstinjo
2011-04-07 17:46
#55

Shit, skrev ett låååångt inlägg, som försvann när jag skulle lägga in en bild.

Kram till dig Bumbleboo

 Kerstin 

 

Annons:
Upp till toppen
Annons: