# Släng dig i väggen cancer!
Author: kerstinjo

Min livskamrat, mina barns far, mina barnbarns morfar dog lite över 9.00 i morse.

Det är bara inte sant! 58 år gammal och han och jag som skulle sitta i varsin gungstol när vi blev gamla.

Jag är helt TOM!

## Comment 1
Author: Lena 62:a

Men snälla vän!   Vet inte vad jag ska skriva

Finns nog inga rätta ord just nu

Men vill att du ska veta att jag finns här om du vill eller känner för att prata

Tröst och styrkekramar

## Comment 2
Author: AusaBausa

Nej men så fruktansvärt!

cancern är en j-la sjukdom som bara inte skulle få finnas..

Miljoner med tröste- o styrkekramar från mig också ![Gråter](http://cancer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

## Comment 3
Author: kerstinjo

#2 Han dog inte av cancer, utan av en aggressiv blodförgiftning, som slog ut hela kroppen på 1½ dygn.

## Comment 4
Author: Brommel

Nej nej nej!!! Jag skickar kramar till dig KerstinJo och beklagar verkligen detta förbannade grymma liv. 58 år är ju ingenting!! Jag är själv 54 och inte hade jag tänkt "checka ut" ännu och det är så förbaskat orättvist. Cancer är en grym sjukdom och allt i anslutning blir så jobbigt och det är inte klokt att du ska behöva gå igenom detta. Varför ska en del få alla prövningar? Kram gumman!

## Comment 5
Author: Agilis

Det finns ju inga ord att skriva, men jag vill ändå att du ska veta att jag tänker på dig.

Kram

## Comment 6
Author: Maria

Men....jag blir alldeles stum....vet inte vad jag ska säga![Gråter](http://cancer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

Kramar till dig i denna svåra stund.

Fy atttan säger jag...

## Comment 7
Author: Maria

Nu har natten gått och jag kan fortfarande inte släppa detta. Jag tänker på dig hela tiden Kerstin och vet fortfarande inte vad jag ska skriva mer än KRAM.![Gråter](http://cancer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

## Comment 8
Author: Lena 62:a

Har också haft svårt att släppa detta! ![Gråter](http://cancer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

Ibland är livet mer än orättvist.

Kram

## Comment 9
Author: [Borttaget]

Tänker på dej , jag med. Fy vad livet ska vara tufft för en del. Du har väl så det räcker ändå![Gråter](http://cancer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

Många många varma kramar till dej KerstinJo.

## Comment 10
Author: Brommel

Det är alltid svårt att hitta de rätta orden ii såna här situationer men du ska veta att vi bryr oss och jag säger som övriga här att det enda som är säkert är att livet är orättvist och förbaskat grymt. En del drabbas så mycket hårdare och man undrar ofta varför. Du är hårt prövad och många som tror på Gud säger att de bästa är de som också prövas hårdast, Jag skickar några kramar tilll dig och talar om för dig att jag är ledsen för din skull och tänker på dig!!!![Gråter](http://cancer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

## Comment 11
Author: Lena1971

Neeej!

Åh Kerstin, så hemskt, Så fruktansvärt orättvist! ![Gråter](http://cancer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") Och att det skulle behöva hända just nu!

Jag önskar det var lätt att trösta och stödja med ord, över nätet. Men jag saknar ord jag också.

Jag tänker på dig.

## Comment 12
Author: Maria

Ny dag igen Kersin och jag tänker fortfarande på dig och hur det påverkar hela ditt liv, hela familjens och din sjukdom.

Måtte du ha styrka....

## Comment 13
Author: AusaBausa

#3 ok trodde det pga rubriken men missuppfattade det..

Men tänker massor på er i er tuffa stund..Kraaam

## Comment 14
Author: Maria

Ny dag igen och jag skickar Kramar till Kerstin i denna ofattbara situation.

Hoppas din styrka gör att du klarar detta.

## Comment 15
Author: kerstinjo

Tack mina nyfunna vänner!

Vi åt en sen middag i lördags och jag la mig i soffan och Staffan i sängen. Lantlivet tar och jag orkar inte så mycket just nu.

Jag hörde att han ropade "Kerstin", men jag brydde mig inte så mycket.

Ringa efter ambulans när man blir så rädd, så att man knappt fattar vad som är vänster eller höger, är tufft. Särskilt när man har hört om SOS sista tabbar.

Men med deras GPS och en cykel jag stälde vid den oskyltade infarten hittade de rätt.

Vi trodde det var hjärtat och de väntade till de kunde ge mig ett svar. Helt ok.

Ilfart in till KSS och KAVA, där ingen förstog vad det var. Bl.tr var nere på 38/20 och hela buken skars upp för att hitta felet. Gallblåsan, bukspottskörteln osv. Inga fel.

Han läggs i respirator på IVA och får alla hjälpmedel som finns, slangar kors och tvärs, plus några till. Han svarar inte på några mediciner och läget är mer o mer akut.

Jag åker in på söndag fm och får veta att möjligheten att överleva är nästan nera på noll.

Min Staffan, min livskamrat!

När jag kom in visste de att det var en akut, aggressiv blodförgiftning, som kom innifrån. Ev. från tarmkanaler.

Heder åt läkare, som var ärliga och sa; Vi fixar nog inte det här, för alla organ håller på att slås ut. Inget fungerar och han svarar inte på något läkemedel.

I måndags morse var enda och sista chansen, byta ut allt blod och ge honom nytt proteinrikt blod.

OK, jag tar en snabb morgonfika så länge. När jag kom tillbaka lite efter 9.00 var han död.

Då hade jag hunnit ringa till våra fina töser och vi tog ett fint farväl av Staffan och våra äldsta barnbarn var inne en stund. Han var så fin och rofylld.

Han såg ut som om han skulle kunna öppna ögonen och säga bu till barnbarnen.

Slutar nu, det blev stopp.

## Comment 16
Author: [Borttaget]

Herregud, vad säger man![Gråter](http://cancer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") Jag tycker så innerligt synd om dej. Om er allihop. Vilken chock för er.

Tusen varma kramar.

## Comment 17
Author: Maria

Men vad hemskt![Gråter](http://cancer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

Tänk vad livet kan vända helt plötsligt. Jag lider så med dig och hoppas fortfarande att du har styrkan att ta dig igenom allt.

Kram

## Comment 18
Author: Brommel

Du skriver så underbart vackert om Staffan och jag får tårar i ögonen. Det är så sorgligt men samtidigt så skriver du så gripande och vackert. Du är stark och jag hoppas Staffan tittar ner mot dig från sin himmel. Jag skickar kramar till dig och även om jag inte kan göra något för dig så tänker jag på dig och jag ser att många härinne har skrivit vackra och varma ord. Kram

## Comment 19
Author: Halvdansken

Herregud vilken chock. Vet läkarna vad blodförgiftningen kom från?

Jag vet heller inte vad jag ska säga.

## Comment 20
Author: Agilis

Det är skrämmande vad fort det kan gå, och så orättvist att vissa inte klarar av av slå ut infektionen medan andra gör det. Tänker på dig!

## Comment 21
Author: Lena 62:a

Kan bara instämma med vad alla andra skrivit.

Styrkekramar till dig och de dina.

## Comment 22
Author: Lena1971

Styrkekramar från mig också, till dig Kerstin och din familj.

## Comment 23
Author: Andina

Jag har inte läst hela tråden och jag skriver sällan här (läser desto oftare) - men jag vill ändå titta in för att ge dig liiiite av styrka, hopp och mod om jag kan!

Det är så skönt att läsa och höra människor som skriver av sig sin frustration och ilska. För visst är det en alldeles för dj-ig och alldeles för 'mäktig' sjukdom, denna cancer! Den ska utrotas - med alla medel!

Jag önskar och hoppas att du tar all den tid du har för att låta sorg och smärtor, inkl ilska, få utlopp! Glöm inte att göra det, och glöm inte att _inte_ låta alla "måsten" ta över!   
Utöver den smärta en anhörig går igenom, under sjukdomens förlopp, döden och framför allt _efter_ döden, så pockas det på så mycket som _måste göras!_ Praktiska saker, bouppteckningar, bodelningar, arvsskiften och f-n och gud vet allt!   
Själv har jag tillåtit mig att låta det dra ut på tiden - det blev för mycket för mig för att orka vara "alert och stark" (särskilt som det blev en massa extra krångel p g a företag, och arvstvister m m). Det fick lov att dröja, jag mådde inte bra av att låta det dra ut på tiden, det erkänner jag, men jag orkade helt enkelt inte att göra allt på en gång, i en handvändning, som man förväntas göra! Och jag tillät mig det!

Ett stort fång av styrkekramar och pepp till dig, vill jag också skicka! Glöm aldrig att vara rädd om dig mitt i allt - det kommer dina barn att må bra utav!

## Comment 24
Author: Andina

Och jag önskar er alla andra som också brottas med detta monster, all lycka och välgång!!!

Jag önskar er allt stöd, all kraft, allt mod och all livsgnista som bara går att uppanamma!
