Att säga välkommen är kanske lite fel, för de av oss som skriver här är ju mer eller mindre drabbade av elände, livskriser och problem. Men det finns också väldigt positiva berättelser.

Min man fick diagnosen munhålecancer, en tumör under tungan, och han hade också spridning till lymförtlarna på halsen. Han blev opererad för detta två gånger, och hade två strålningsomgångar. Men hans fördel var att man hittade modertumören först. (Han lever och har hälsan och mår bra nu, men vi är fortfarande inne i efterkontroll-förloppet )

Hoppas verkligen att man kan finna din, så du kan få tagit bort den och att behandlingen kan riktas mot den specifika typen av cancer.

Skriv och berätta, vi är många här som hjäper till bäst vi kan.

Jag säger alltid välkommen hit till nya ansikten (avatarer?), trots att anledningen till att mina kära medlemmar dyker upp antagligen är ledsam. Så välkommen hit, Wruss!

Jag förstår att det känns hemskt, med tanke på vad du själv gått igenom med din mamma. Har du sagt något till barnen än? De är väl för stora för att det ska gå att dölja något för dem, varför man nu skulle göra det. Hur har de tagit det?

Det enda jag säkert kan säga är att det har hänt mycket under de 20 år som gått sedan din mamma gick bort. Så du behöver inte låta dig skrämmas av hennes öde.

Du får berätta för oss hur det går! Jag håller tummarna för att operationen går bra på tisdag.

Kram!

Kära Wruss, jag hoppas alltl går väl på din operation. Skickligheten och kunskaperna är numera imponerande även om jag minns själv sedan i fjol att det är en mardröm att få ett cancerbesked. Jag minns att någon öppnade en lucka i golvet och jag störtade utför utan vare sig vägg -eller markkänning. Sedan kommer man in i alla rutiner och jag släppte jobb och hem för att bli cancerpatient på heltid och då glömde jag all oro. Det fanns flera drabbade i Gävle där vi alla bodde lyxigt värre på ett fint hotell och vi träffades varje kväll och pratade allt möjligt samt cancer. Jag tänkte inte många sekunder på hur det skulle kunna gå utan strålbehandlingarna blev en rutin. Men nu är jag botad och dras med en slö sköldkörtel som orsakat en redig viktuppgång men jämfört med att lämna allt och alla så är mina problem högst övervinnliga. De är duktiga på cancer i Sverige och dessutom har du vännerna härinne att prata med. Jag hade stöd härinne och hämtade styrka och själslig näring från alla underbara människor och jag sluter mig till de stöttande om du vill växla några ord. Lycka till!!

Här kommer en till som håller tummarna för dig och själv har jag bara goda erfarenheter av cancervården. Jag hade en tumör i huvudet.

Hoppas att de snart hittar modertumören och kan börja behandling på dig.

Självklart är du deppig nu. Ett cancerbesked är omtumlande. Att skriva härinne kan vara att ventilera sina tankar en aning.

För mig har det varit en enorm tillgång och alla har varit ett stort stöd.

Att få ett cancerbesked är som om att någon rycker undan stolen man sitter på, det är omtumlande och man hamnar i en sorts chocktillstånd tills man fatar vad det är frågan om. Nu vet vi att vetenskapen Om Cancer har kommit långt och att de kan hjälpa många till att bli helt friska vilket självklart är en tröst i all bedrövelse.

Jag har inte erfarfenhet av cancersjukdom i mun, hals eller i huvudet men jag kan tänka mig att det besked man får om att cancern sitter i huvudregionen är tuffare än den jag fick.

Jag hoppas att de hittar den modertumör som du har och önskar dig all lycka med din fortsatta behandling, kom ihåg att alla knölar är inte cancer, först när dom tagit prover kan dom säga vad det är, det är mer vanligt med knölar av typ fettknölar än cancer.// Håller tummarna för din skull.// björnidet//.

Så jobbigt och jag förstår att du tänker på dina barn…håller tummarna för att det ska ordna sig till det bästa….kramar om

Wruss, hur går det för dig? Om du orkar så skriv och berätta, vi är många här som tänker på dig.

Håller med #7 skriv skriv skriv. Hur det än är så underlättar det att skriva av sig och man vet då att man inte är ensam som drabbats av denna jävulska sjukdom. Läkarna idag har blivit så mycket bättre sedan din mamma gick bort att det inte går att jämföra med hur det var då. Många som behandlats av cancer har blivit återställda helt vilket naturligtvis skall vara ditt mål också, något annat finns inte på världskartan-

Idag den 9 maj 2012 opereras min kompis och jaktkamrat för cancer i magen, vad jag fått veta är att han har cellförändringar och läkarna vill göra ett ingrepp för att ta bort det de hittat.

Operationen tog hela 7 timmar och tidigare i kväll pratade jag med hans bror som sa att OP hade gått bra, de tog bort en bit av magsäcken, en bit av tolvfingertarmen, en bit av tunntarmen, hela gallan och en tunnare skiva av bukspottskörteln. Att det var en stor OP förstår man och jag hoppas att man får se honom på ett älgpass igen. Självklart kommer jag att ringa och prata med honom så fort han orkar ta emnot mina samtal.Nu håller jag tummarna för min kompis sedan många år.

Hej på Er igen,

Ja, tiden går så fort. Jag har varit inne här några gånger och läst men inte orkat skriva. Man har hittat primärtumören och det visades sig att jag har tungbascancer. Dessutom har man hittat ännu fler metastaser på både vänster och höger sida på halsen. Man har erbjudit mig både strålning och cytostatika. Behandlingen ska igång om några veckor och ska sen pågå i fem och en halv vecka. Men det är mycket annat att fixa innan dess…. jag ska dra ut mina visdomständer i förebyggande syfte, jag ska få en PEG på magen för den sondmatning som kommer bli nödvändig några veckor in på behandlingen. Jag ska göra en njurfunktionsmätning och det ska förstås tillverkas en mask till strålningen. Jag har redan träffat kuratorn och dietisten och tandhygienisten. Det är något varje dag känns det som. Dessutom ska min värk utredas mera så jag ska till neurologen på tisdag. Får morfin men det påstås att det är väldigt ovanligt att man får värk i samband med tungbascancer. Ev ska en skelettröntgen göras också.

Någon som känner till något om tungbascancer (mer än det man kan googla sig till)? Någon som vet någon blogg skriven av någon med tungbascancer?

Hej Wruss!

Jag vill bara säga att jag läser och försöker ta till mig vad du skriver. Just nu ska jag ruscha iväg till jobbet, så jag hinner inte svara. Men -hur mår du, vännen?

Tusen kramar!

Hej säger jag också och kan tyvärr inget om tungbascancer. Jag känner bara så väl igen mig i hela karusellen som du beskriver med undersökningar och förberedelser och nu i efterhand så var det ganska bra för då hann man inte fundera så mycket.

Håller med om att det är skönt att ha något ställe (som detta) att skriva av sig sina tankar och funderingar.

Min man hade munhålecancer, hans tumör satt under tungan, i mjukvävnaderna precis vid den där "strängen" som går från tungan och ner.

Det är ju inte samma sak, men ganska nära och vi var på möten med andra som hade olika typer av mun och halscancer. Han hade också spridning till lymforna på halsen, men bara vänster sida.  
Så jag kan kanske svara på lite frågor om du undrar nåt.

Det blir mycket nu låter det som, många förberedelser. Fler än vad som behövdes när jag skulle igenom mina behandlingar (bröstcancer för sju år sedan).

Jag tyckte ändå det var rätt skönt, när diagnosen var satt, att läkarna tog hand om allt, bestämde vad som skulle hända, var och vid vilken tidpunkt, så det var bara för mig att släppa kontrollen.

Så enkelt är det väl inte när man har barn att ta hand om. men jag hoppas du kan känna att du blir väl omhändertagen, och att läkarna vet vad de gör.

Din kurator borde veta var man hittar andra med erfarenhet från just tungbascancer. om du ska träffa honom/henne igen, passa på att fråga! Kanske finns det en likadan grupp som den Halvdansken berättar om.

Wruss, du skriver inget om operation? Ska de inte ta bort i alla fall lymfknutorna?

Morfinen kan du behöva när du strålats i ett par veckor, min man hade dutigt on eftersom huden och slemhinnorna tar stryk. Glöm inta att smörja in dig extra mycket där strålningen tar. Vi fick specialsalvor på sjukhuset. Olika munsköjlmedel (Andolex tex) är också bra. Bunkra upp med Fresubin (eller går du på sondmatning direkt?).

Här är en bild på min man med mask o allt under strålningskanonen.

Som #15 såg jag också ut under min strålbehandling. Jag har haft cancer i stämbanden och det är ju längre ner i halsen. Det är ju en knepig del av kroppen för det påverkar näringsintaget och du skrev ju själv om sondmatning. Jag drack näringsdrycker och gick hos tandläkare regelbundet. Det är mycket i början med maskutprovning, ställa in strålsängen som man ligger på, ta prover och annat men samtidigt är det skönt. Släpp bara och låt alla andra bestämma. Det var så skönt!! Du kan väl berätta mer och här kan du också prata med oss om du behöver det? Jag behövde det och hade stor glädje av alla kloka människor som håller till här på forumet 

Så konstigt liten bilden blev men där är jag med masken på. Den räckte ner över skuldrorna och den har jag hemma, som ett minne 

Dessutom brukar personalen vid onkologiska kliniken vara oerhört trevlig och empatisk. Så var i alla fall fallet med Gävle som jag verkligen vill höja till skyarna!!

Din mask var rejält stor, men det är nog beroende på strålningsområde.
Håller fullständigt med dig om personalen, de var helt underbara.

När min man var inne för omgång 2, så kom en av sköterskorna från omgång 1 förbi (hon hade bytt område då) och såg mig när jag satt och väntade. Hon bara tvärstannade "vad gör du här???". Så jag berättade. Hon satt och väntade på att Ken skulle bli färdig, för hon ville prata med honom. Han blev jätteglad för hennes omtanke.

Jag fattar inte att hon kände igen mig, så ofta var jag inte med, och jag är ju "bara" anhörig så hon hade ju inte så mycket kontakt med mig.

Nej, någon mer operation planeras inte för. De vill tydligen inte rota runt för mycket, sa läkaren på Sahlgrenska. Jag uppfattade det som att det finns risk för ytterligare spridning då.

Nu är det snart dags. På fredag ska masken tillverkas och jag har fått datum för första strålning (7/6) och första cytostatikabehandling (15/6).

Vid neurologen i förra veckan konstaterades att smärtorna som jag lider av inte verkar ha någon annan orsak än cancern. Man nämnde "paramalignt fenomen" som ett namn på dessa "cancersmärtor". Någon som fått denna diagnos eller vet mer om det? Tycker inte att jag hittar speciellt mycket om det när jag googlar.

Har fått min PEG nu och har ännu ganska rejält ont i magen. Kan inte använda mina magmuskler alls. Svårt att lägga mig ner, resa mig upp, lyfta tunga saker osv.

Har också tagit bort alla visdomständer och det börjar äntligen läka.

varför tar man bort visdomständerna?

Jag uppfattade det som en förebyggande åtgärd. Då jag ska strålas mot både mun och båda sidor av hals, kommer jag få mer eller mindre bestående skador mot slemhinnor o hud. Det kommer bli inflammationer i munnen. Och tydligen får man bestående problem med att läkförmågan i käkbenet avtar. Har läst om personer som fått ta bort tänder långt efter sin behandling, som fått problem med läkning.

#20 Jag har också strålats på Sahlgrenska och personalen där är helt underbara. Det var t.om så det kändes sorgligt sista gången. Knepig känsla.

Här kommer en bild på ena "strålkanonen"

Här kommer en bild på min mask.

Bumbleboo, du hade en rejäl mask du med  Här kommer en actionbild på mig och förhoppningsvis kan jag ladda upp så den blir lite större….

Förstår inte varför min bild inte blir större???????Men ni kan ju klicka på den …..om ni vill se action!

#26 Brommel, får du upp de här alternativen under ditt inlägg när du skriver?

1. Infoga video
2. Visa bild direkt i inlägget
3. Posta kommentaren anonymt

Då är det bara att klicka i "Visa bild direkt i inlägget" så blir den stor. Nu gjorde jag det åt dig!

Wruss, jag skickar en stor varm cyberkram till dig, och hoppas att allt går så smidigt det bara kan!

TAck kära Lena!!! Nu är jag stor!! Och nu kan jag bjuda på riktig lasershow tillsammans med RapidArc-apparaten som jag döpte till Raymond. Någon på jobbet trodde att jag träffat någon och hade en romantisk date i Gävle…..

Inte så romantisk date kanske, men strålande! (Förlåt, den var riktigt dålig!)

#20 Det låter som strålning och cytostatika är väldigt tätt inpå varann. Är strålningen så kort, eller ska du göra båda parallellt?

Hur känns det i övrigt, börjar buksmärtorna läka och gå över än?

Skickar en kram, för jag tror du behöver en!

Jag ska strålas 6 ggr per vecka och få cytostatika 1 ggn per vecka under nästan 6 veckor. Buksmärtorna blir långsamt bättre och bättre, det är antagligen en muskel som ömmar. Det ömmar nästan bara när jag lägger eller sätter mig - dvs använder magmusklerna. Idag cyklade jag dock första gången och det gick hur bra som helst. Uppenbarligen inte samma muskler…

Idag har jag gjort min mask… den ser ut som Bumbleboos ungefär.

Kram tillbaka till er alla :)

Lena angående inlägg 29 får du gult kort för den lustigheten ha ha ha!! Wruss du har en hel del att gå igenom men man brukar bli proffs på detta och jag hade det ganska skönt och vilsamt. Jag önskar dig lycka till!!

#31 Jag gjorde en stor bukoperation för några år sen, och det var likadant för mig. Vissa saker, som att gå eller cykla, gick hur bra som helst, men att sätta sig, böja sig eller vända till ny sida i sängen var plågsamt. Man får trösta sig med att det faktiskt går över!

jag önskar dig också lycka till!

#32 Aj aj, jag får hålla mig på mattan ett tag så jag inte blir utvisad från min egen sajt!