Knasig i luvan
Jag var cancerfri enligt scanning i augusti men ska scannas varje år i 4 år till innan jag kan anses frisk. Men dock är jag cancerfri just nu i alla fall och har gått upp de 8 kg jag gick ner plus 2 kg till. Det som är jobbigt att det hamnar i huvudet så att säga att jag funderar mycket på det som varit och vad som komma skall?? Efter cellgifterna är jag som knasig i luvan. Jag har svårt att komma ihåg ord ofta och att jag är som virrig och tål absolut inte stress. Det har blivit svårt att uttrycka sig med så ha tålamod då jag skriver att det kan bli knasigt ibland. Nu sover jag mycket fortfarande och undrar när allt ska bli normalt?? Om det nu blir det!!! Suck men just nu är jag i alla fall cancerfri och hoppas att det fortsätter vara så…många kramisar till er alla.
susiemicelind fd JereMina 
Kära du!
Jag tror jag var sjukskriven helt och delvis i ett år efter mina cellgifter. Så där har du en referens! Ungefär så lång tid tog det innan jag kände mig bearbetad och klar. Det kanske tog lite längre tid innan all demensen försvunnit. Eller försvunnit och försvunnit, jag kom ner till normaldementa nivåer. För ska sanningen fram så har jag alltid levt med en del glömska och förvirring.
Sov du, det är läkande! Och nu när det är så mörkt och trist är det inte så många timmar man behöver vara vaken… Tar man en lång morgondusch är det natt när man kommer ur badrummet. Tända ljus i all ära, men här nere i Stockholm har vi haft sol i en dag i november. En! Därutöver någon solglimt. Har du det bättre med sol där du bor, Susie?
Det blir normalt. Det tar lite tid bara. Roligt att höra ifrån dig! 🙂
Kram
Mvh Lena
Sajtvärd på Cancer iFokus
Susie!
Hoppas innerligt att du fortsätter att må bra!
Väntar själv på strålning och cellgifter. Ska träffa onkologen nu på ons. Jag mår bra, den mentala biten dock kan hoppa upp och ner men det är ju normalt.
Som nära anhörig till cancersjuk känner jag igen det du beskriver. Min sambo fick cellgifter under en period i vintras och sover fortfarande mycket, hittar inte ord o.s.v. Du är på bättringsvägen så lycka till Susie!
Usch, jag förstår precis hur du känner dig. Nu fick jag visserligen inga cellgifter men strålning mot hjärnan och jag har fått bestående men i form av bl.a nedsatt närminne.
Jag har gjort en minnesutredning och den gick väl inte strålande precis😉
Det kan nog ta sin lilla tid att komma tillbaka.
/Maria
Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.