Annons:
Etikettallmänt-övrigt
Läst 1505 ggr
Anonym
Anonym
4/23/15, 7:20 AM

Livrädd för lungcancer...

Jag skriver detta anonymt, dels för att jag tycker jag är löjlig (det är därför ingen i min närhet vet om detta) & dels för att jag känner mig rätt elak.

Jag är livrädd för att jag har lungcancer. Jag har rökt i nästan två år.
För några månader sedan, 2-3 så började jag få ont i ryggen, vid skulderbladet på de översta revbenen.
Detta när jag böjde mig framåt och andades djupt, eller när jag legat ner på hård yta och skulle ställa mig upp..
Ganska ont. Inte så att man skriker, men smärtan hindrar i alla fall en del rörelser,
Står jag rakt upp så gör det aldrig ont.

I övrigt så är jag frisk, förutom mitt psykiska mående.
Jag klarar av att springa en liten bit (min kondis har alltid varit dålig), jag rider, arbetar & gör stallsysslor.

Hostar inte särskilt, har lite hosta kvar ifrån en förkylning men den börjar försvinna. Har inte ont i luftvägare eller bröstet..
Jag har blivit mycket tröttare än förr, men det startade långt innan smärtan & har sannolikt andra faktorer som spelar in.

Min smärta kommer i omgångar, från att haft ganska ont i ett par veckor till att inte känna av det i ett par veckor. Värken kom tillbaka igår, efter jag legat ner på hård yta.
Så idag skulle jag kolla upp vad det skulle kunna vara, på nätet såklart.
Såklart hittar jag en sida där det står att man ofta vid luncancer känner smärta vid skuldran, vid de högsta revbenen..
Grejen är att jag vågar inte ens gå till läkaren för att kolla upp det, aldrig.
Vet inte alls vad jag ska göra. Känner mig dödsdömd.
Jag lider av hälsoångest annars men aldrig känt de såhär starkt ..

Annons:
Maria
4/23/15, 7:37 AM
#1

Jag gissar att du innerst inne vet att det enda som kan lindra din rädsla är att göra ett läkarbesök.

Det är omöjligt att svara eller gissa så här via nätet och att googla symtom kan vara helt förödande då det flesta stämmer med ett otal farliga och mindre farliga sjukdomar.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Upp till toppen
Annons: