Kanske cancer

Jag vill skriva detta anonymt då folk vet vem jag är. Men jag vill ventilera.

Förra året hade jag en förkylning från helvete och halsen var den delen som var mest påverkad. Och det var då man upptäckte en knöl på halsen. Jag var inte orolig då för jag var ju ändå förkyld.

Nå men fick komma på öron-näsa-hals några månader efter att förkylningen gett sig men hade fortfarande problem med rösten. Så man kollade med en kamera ner i halsen men såg inget. Men när dom palperade halsen så gjorde det ont som satan på knölen. Den hade inte försvunnit då.
Jag fick rådet att återkomma om ca 3 månader om den inte var borta.

Men jag drog på det i 6. Ville inte alls bry mig om knölen. Men i maj kände jag och den var kvar och hade blivit större.
Jag svalde min stolthet och skrev egenremiss. Fick komma veckan efter.
Åter så palperade dom och kollade och ont gjorde det. Nå dom misstänkte ett ben i halsen så blev skickad på dt.

Den gjordes förra veckan och idag fick jag veta först att allt såg bra ut. Men att man ser två förstorade lymfkörtlar som man inte förstår varför dom är stora. Så nu ska det göras ultraljud och biopsi.
Läkaren påpekade att det är nog inget farligt men dom vill bara kolla för att vara säkra.

Dock är min hälsa redan nedsatt av andra orsaker och känner att detta var det sista jag behövde höra. Cancer finns i släkten så jag känner att det är inte en fråga OM jag får cancer utan NÄR.

Jag undviker Google för jag blir inte gladare av att googla vad förstorade lymfkörtlar i halsen kan tyda på.
Så det kan jag klara mig utan.
Och jag är 30+ också.

Så kände att jag ville bara skriva av mig min oro.
Och jag vill även tillägga att det är så jäkla bra att dom kollar detta. Så det är inte det. Men här är man inställd på att ja men det är nog bara eventuellt ett ben som växer i halsen, och så hör man detta.

Pissig dag.

Så bra att man ska göra biopsi och ultraljud. 

Försök att tänka positivt även om det kan vara svårt men det finns andra orsaker till dina svullna körtlar så det behöver inte vara så illa.

#1 ja du har rätt. Vi får se vart detta tar mig. Jag kan bara hoppas att det inte är cancer

Usch läkaren sa att det inte skulle bli brådskande detta med ultraljud och biopsi. Och nu ska jag få komma i början på augusti. Känns inte kul detta. Nervös och ensam är jag. Min familj bor långt bort så jag ska höra om en kollega kan följa med mig. Jag vill inte vara själv när dom tar biopsi. Känner mig fånig.

Jag har aldrig förr varit rädd för cancer. Men nu.

#3 Försök att ta det svaret som positivt

Att de inte brådskar skulle jag tolka som att de inte ser det som akut precis.

Jag har gjort biopsi på knölar i bröstet och det gick jättebra. Lite obehagligt men bara några korta sekunder.

#4 ja fast jag är sjåpig då det gäller halsen. Får man någon bedövning?

#5 Jag kan inte minnas att jag fick bedövning men det varierar med all säkerhet. Du får säga att du är rädd.

#6 ja jag får nog svälja stoltheten. Jag är nog inte så modig som jag varit.

Du behöver inte vara modig. De är vana vid oroliga och nervösa patienter.

#8 fast jag känner att jag alltid måste vara den modige och starke då hemska saker händer. Om än det gäller mig själv.

Vi får väl se vad detta visar. Anser att saker inte kan bli värre än vad dom redan är. Men jag blir lite smått förbannad om det är cancer och jag redan för ett år sedan klagade på knölen då man undersökte mig.

Försök att inte ta ut saker och ting i förskott. Varken ilska eller osäkra diagnoser.

#10 ne det har du rätt i.
Ul gjort. Såg den "värre" knölen och den gjorde t o m ont bara av ultraljud. Så togs det prov från båda knölarna. Men helskotta så ont det gjorde på den som gjorde ont under ul.

Så nu får vi vänta och se.

Jag håller tummarna

Det var bara kronisk inflammation. Så ingen cancer.

Åh vad skönt att höra.
Hoppas att du får bukt med inflammationen.

#14 det krävs en operation för detta. Men nu vet man vad det är och vad man kan göra åt det.

Bra att det går att åtgärda.

#16 ja jag är som nöjd. För blir den större så åker den.

Har gått igenom samma, visade sig också vara kronisk inflammation, förmodligen pga spottstenar.

Att det finns cancer i familjen betyder inte att du får det. Så kallad ärftlig cancer är om din pappa, bror, syster, farfar har fått samma cancer. Då finns det en risk.

Min pappa dog i magcancer, min mamma hade livmodercancer. Det är synd, men betyder inte att jag har en ökad risk för cancer. Så stressa inte upp dig för det.

#18 spottstenar har jag dock inte utan detta är nog till följd av en förkylning som var svår som få att bli av med.

#19 ja du jag vet inte om det är ärftlig. Så kan inte uttala mig om det då det har varit olika sorter vad jag då vet.

Uppdatering: pratade med läkaren igår igen. Och då sa läkaren ordet jag inte gillar: att trots biopsi kan man inte vara säker att det bara är inflammation.

Ska till läkaren snart så ska vi diskutera operation och sådant. Fortfarande ont som få i knölen och den har växt. Den är nästan uppe vid örat nu. Och det började som en böna för ett år sedan.

Bra att du får behandling!

Jag håller med om att det är bra att du är under behandling och att det verkar hända grejor nu.

Skriv ner alla dina frågor på en lapp innan du ska till läkaren. Det är så lätt att glömma något annars.

#22 #23 Tack. Jag blev som bara förvånad att detta kom fram igår då det lät så positiv innan, och vart läkaren tog detta från, tur att jag är så sneaky så jag spelar in alla samtal. Jag hoppas att operationen blir snart. För jag har börjat undvika att ligga på samma sida som knölen.

Och tack för stödet

Undersökning gjord. Men nu hittade man en konstig lymfkörtel på ett annat ställe. Ska få operation och innan göra röntgen igen.
Jösses vilket projekt detta är. Ja det är bra att man kollar iallafall.
Bort med skiten säger jag.

Snart op. Och enligt läkare så är det inte några tumörer. Och jag hoppas att pad säger samma.

Det låter ju bra så långt. Du får hålla oss uppdaterade.

Kan meddela att dom är nu skickade till pad. Så nu vänta på svar.
Men jag märkte nått mindre bra. Jag har snabbt gått ner i vikt utan att göra nått. 5 kg på ca en vecka. Nå jag behöver gå ner i vikt så än är det inte alarmerande. Men det var som lite mysko.
Och någon sa till mig för ett tag sedan (innan jag vägde mig) att jag verkar ha gått ner i vikt.
Men kunde inte bekräfta eller neka.

Så vi får se vart det slutar

Då hoppas vi på bra svar.

Kan meddela att allt var ok.
Läkaren var t o m så snäll så han ringde och sa det via tele. Och frågade samtidigt hur jag mådde.

Så skönt. Då får man gratulera dig och hoppas du får en fin julhelg och slipper all din oro.