Åh Kerstin.😭

Jag förstod på FB att det inte var så bra.

Jag säger även här att jag vet knappt vad jag ska skriva. Vad säger man? "Jävla skit" säger det mesta.

Jag beundrar dig för din styrka. Att du orkar komma in här och skriva är stort tycker jag efter allt du gått igenom.

Många kramar till dig❤️

Tack min lilla Humla!

Jo, jag kan fortfarande skratta, men tycker ändå att det är en skitsjukdom!😛

Fick fina sommarblommor av mitt äldsta barnbarn (snart 13) o ett kort där det stog "Jag älskar dig mormor. Filiph.

Jag har även fått mitt fjärde kill-barnbarn. En liten Edvin 4 månader.

Så släng dig i väggen cancer, jag ska banne mig leva i 10 år till, för det har jag bestämt!

Åh vilken söt kille. Blommorna var fina också.

Du verkar ha underbara anhöriga runt dig och det betyder allt.

Fina blommor och bebis och jag hoppas  och tror att du klarar detta, hoppet måste vi ha…kramar om dig 🤗

Ja vad säger man? 😮
Jag säger iallafall att du är en fin människa och jag håller alla tummarna för att du kommer att få leva bra i många år till.
Cancer är ett jäkla otyg!

Kram på dej❤️

Go vännen. det är en jäkla skit sjukdom. Hjälper dig gärna o slänga den i väggen. Är ju svårt att skriva de rätta orden, för de finns inte. Mer än att Du får gärna skriva av dig här eller i pm.  Och skelett cancer , ja den lever ju sitt liv. Hur den utvecklas , ja det är ju olika från person till person.  Har en vänninna som också fick det efter bröstcancer.  Nu har hon gett sig bara den på att detta skall kommas igenom också. Hon tänker bli vanlig gammal.

Du är en pärla med precis de egenskaper som behövs tror jag för att precis som hon bli gammal på vanligt vis , ge aldrig upp.  En stor varm kram, vi finns här

Fy fan vad trist!

Kämpa på!!!

fy fan vad hemskt! Kämpa på och skriv av dig här eller pm om du behöver! kram! 🤗

Tack alla ni goa här inne!

Vet inte om polletten ramlat ner nu, för jag har helkaos i huvudet och får ingen ordning på någonting!

Orken bara försvann och minnet med den.

Jag VILL inte ha cancer!!!!!

Kan inget mer än bara hålla om i tankarna och finnas här eller i pm att prata med.  Och det klart Du känner ett helkaos och vet varken ut eller in. Du är ju människa precis som vi andra.  Har Du människor i den närhet som kan stötta dig , som du kan prata med eller till.? Ibland vill man nog bara ha någon som lyssnar tyst bredvid. kram

Jag har mina tjejer, men jag kan inte och vill inte lasta dem med mina tankar och min rädsla. De har det jobbigt nog som det är och det är ju inte länge sedan de förlorade sin pappa.

De säger att jag kan ringa när som helst och de menar det och skulle gärna komma och hämta mig mitt i natten. Men jag kan inte!!

De var livrädda att jag skulle dö när jag fick min förra cancerdiagnos, det var alla utom jag.

Men nu är det annorlunda, för jag klarar kanske lungcancern, men skelettcancern kan jag inte smita ifrån hur gärna jag än vill.

Men vad som helst kan ju hända, bli påkörd av tåget och dö. Halka på vintern och ramla från trottoarkanten och dö. Vem vet?

Det värsta är att jag jobbar med palliativ vård och är alldeles för insatt i förloppet. Så tankarna snurrar.

Jag träffade även en man (som jag/vi känt sedan tidigare) åtta månader efter Staffans död. Han har fått ta mycket av det här.

Men det känns inte rätt att lasta av mig på dem jag tycker bäst om.

Puh, vad negativ jag känner mig just nu!

Men Kerstin, det kanske är just det de vill, att få vara nära dig  både när du är glad o ledsen.  Att få finnas i Din närhet när du har mår väl av att ha dem nära.

Du har rätt att vara negativ, det har vi alla.  Är ju extra jobbigt för Dig som genom ditt arbete  träffar många som kanske har canccer.

Nämen vad f*n…. åh nej…

Vad händer nu? Ny kemo?

Det där var sämsta nyheterna jag hört på länge. 😕😕

Du får berätta för oss hur det går, Kerstin. Kämpa på! 🤗

Jo, nu har lugnet lagt sig och jag mår bara bra!

Vem 17 har tid att deppa ner sig för att ha fått ytterligare två cancerdiagnoser? Inte jag i alla fall.

Herregud, jag lever här och nu och nu mår jag hur bra som helst. Jag vet inte hur jag är funtad i min hjärna ☝️ kanske fattas det något, som gör att jag ser ljust på det mesta och att min knäppa humor får mig att skratta.

Jag har redan en gång fått min beskärda del (vet ni som har följt mig sedan tidigare) av livet. Men jag fixade att få cancer, bli änka över en natt, få göra mig av med min älskade Amos, byta boende och sist i höstas göra mig av med Snickarstugan. Allt på dryga två år.

Jag är JAG och på något underligt sätt så landar jag mjukt!

Hur det går? Jo, lungcancern kan ju ev. botas, men skelettcancern är kronisk. Skitcancer!

Jag får behandling 1g/veckan, i tre veckor. Uppehåll i en vecka och sedan samma visa igen.

Men, vet ni? Det finns en positiv sak. Inga biverkningar denna gången heller. 🙂 Jo, jag blev allmänt snurrig i huvudet förra gången. Men vad gör det?

Men kortisonet plus det andra jag får först har gjort så att all min ledvärk har försvunnit. Så något positivt är det!!

Sens moral; Jag mår faktiskt bra och tänker inte så mycket på cancern.

Kram till er alla!❤️

Var i hela fridens namn får du den styrkan från, kerstinjo?  Jag är stum av beundran. Hoppas verkligen att det snart händer dig något bra, mitt i allt elände.

Måste tillägga hur glad jag blir när folk behandlar mig som den Kerstin jag är och inte som en vandrande cancersjukdom! De är guld värda.

#19. Det känner jag igen från min mans cancer. 🙂 (Han är ok nu).

Det var bra att folk visste om det, om han nu blev extra trött, eller att jag var lite deppig, men det kunde också bli för mycket av huvudet på sned och "ååååh… hur går det…. suck, jag tycker det är så hemskt, stackars er… min mor/farbror/kusin/kompis har också haft cancer och…..".

Det kan vara skönt att prata om politik, väder, världshändelser, trädgård och andra saker också.

PS. Du skriver "Svårt att vara stark inför mina barn, som riskerar att förlora ännu en förälder". Hur gamla är dina barn? Det är ju givetvis alltid svårt att förlora nån man älskar, men det är också skillnad på om man är 13 eller 33. Vet inte hur jag ska formulera mig riktigt…. hoppas du förstår hur jag menar.

Jag är också en stor beundrare av dig Kerstin.

Jag är övertygad om att du är sådär lite "halvgalen" för det måste man med all säkerhet vara för att resonera som du och det tycker jag är härligt.😃

Jag håller med er om att det kan bli för mycket av gullande och att det är så skönt att bara få vara gamla vanliga "jag"

Jag var oerhört glad att min son var såpass gammal (han är 29 nu) för jag mötte flera på strålningen som hade små barn och jag kan bara tänka mig hur det hade känts.

Visst är det hemskt ändå men på något vis känns det bättre när ens barn har hunnit bli vuxen/vuxna. Så tänker jag i alla fall.

#20

Mina barn är vuxna, den äldsta blir 38 år i augusti o "lilltjejen" är 27 år.

De har sina egna liv med barn och familj och visst är det en stor skillnad på att ha vuxna barn än att ha små/yngre så jag förstår precis vad du menar.

Jag är på något vis oerhört tacksam över att de är så pass gamla, för de måste vara fruktansvärt att ha barn hemma medans man är cancersjuk o oviss om utgången.

Jag vet bara hur mina äldsta barnbarn reagerade när jag fick cancer sist och nu ännu en gång. Men det är som ni säger en stor skillnad och jag är tacksam över att mina töser är så pass gamla så att vi kan prata öppet och sansat.

Mormor är ändå inte samma sak som en mamma eller pappa. Så jag lider med dem som får en cancerdiagnos o har barn hemma. Måste vara en dubbel börda, för samtidigt så förändras man ju under resans gång både fysiskt och psykiskt.

Jösses, vad jag blev glad över vad du skriver. Helt underbart  att träffa dig med din utstrålning o ditt sinne för livet. För det är ju så det är.

Ha en underbar sommar. Hoppas Du har lika gott väder som vad jag har idag.  Snurrig  i huvdet. Ja du, då har du en kompis här. Men har vant mig vid att vara som jag är. 

Kramis

#23

Vad sägs om www.snurr.ifokus.se?

Ha en riktigt skön sommar du också och alla andra här inne.

Ha en skön sommar du med så skön som du kan ☀️

# Tack!

Och jag önskar er alla en fin sommar!

Kära Kerstinjo, jag blev så ledsen när jag läste dessa rader från dig. Jag skickar en solig kram till dig och önskar dig en fin och vacker sommar. Cancern kan dra åt helskotta!!! Kram på dig underbara Kerstinjo ❤️

#27

Japp, skitcancern kan dra åt skogen! 😛

Skitcancern vägrade att dra åt skogen. 😡

Så det är ett evinnerligt farande varje vecka, provtagningar på måndagar o cytostatikabehandling på onsdagar. Va farao, jag har väl annat att göra.

Tre veckor i stöten o sedan "ledig" fjärde veckan osv.

Hela året ut tills vidare. *pust*

Inga biverkningar den här gången heller o på Onkologin fattar de inget. 🙂Två olika cytostatikabehandlingar o inga biverkningar. Äsch, nu ljög jag. ☺️För snurrig i huvudet är jag, fast det brukar jag ju vara!

Jo, håret är snart borta. Men just nu struntar jag i peruken, den hänger så fint på fula katten i hallen.

Du är helt underbar. Beundrar din inställning. Och det klart Du har annat att göra. Katten klär i peruk. Och trots att peruken är jättefin så slipper du svettas med den på. Min vännina var så vacker utan ett strå på huvudet och det är säkert Du också. Håret kom tillbaka sedan.  Kramis

Kramar till dig Kerstinjo!! Din humor är slående och peruken gör inte skönheten större. Den skönheten kommer inifrån ❤️. Kram och kämpa på. Vi följer dig härinne och hejar på ❤️

Jag vill ge dig en stor bamsekram ❤️

Jag blev medlem på iFokus enbart för att jag såg den här tråden. Jag vill fråga dig, Kerstin, om du har gjort några förändringar i din kost och livsstil för att motverka din cancer?

Jag vill rekommendera två böcker. Den första finns på internet, dock inte på svenska, och heter "The Cancer Survivor's Guide - Foods That Help You Fight Back" skriven av Neal D. Barnard och Jennifer K. Reilly: 

http://pcrm.org/pdfs/health/cancer/Cancer_Survivors_Guide.pdf 

Denna boken är en dröm. Den går igenom vad cancer är, hur det bildas, hur det frodas av all mat vi stoppar i oss och kemikalier vi handskas med dagligen; hur vi kan minimera vårt intag av cancerogena ämnen (såsom socker, fett och alkohol) samt maximera intag av anticancerämnen (fibrer, antioxidanter och vitaminer). Halva boken är sådan information och andra halvan är recept på cancerbekämpande maträtter som bygger på den informationen.

Den andra boken är "Anticancer" av David Servan-Schreiber och finns att köpa på svenska för ynka 200:- på adlibris:

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9127130045

Denna bok, liksom den förstnämnda, drar exakt samma slutsatser men på en djupare nivå och går igenom all möjlig forskning som visar på hur miljön runtom oss påverkar vår cancer och får den att växa, samtidigt som det finns billiga medel redan i matbutiken som tvärtom skulle kunna få cancern att minska. Den föreslår konkreta livsförändringar som direkt(!) attackerar och undertrycker cancerceller i kroppen. 

Jag är ingen förespråkare för skum alternativ medicin som silvervatten och bakpulverlösningar. Dessa böckerna är objektiva och underbygger sina argument med källhänvisning till studier och forskning av cancerpatienter - vilka demografier som har visat sig ha sämst respektive bäst chans att överleva cancer - och de lärdomar som vi kan dra utifrån dessa.

Några exempel: Rökare har 600% större chans att få cancer (sluta röka!). Överviktiga människor har mycket mindre chans att överleva cancer (börja motionera! sluta äta all fet mat!). Veganer har 30% högre chans att överleva cancer (allt rött kött innehåller cancerogena ämnen, likaså alla mjölkprodukter, så sluta äta någotdera!). Östrogen ökar cancertillväxt (fett bildar östrogen; östrogen finns även i plastprodukter; så ät mindre fett och sluta dricka i plastmuggar!). Etc, etc.

Steg 1) Minimera alla intag av mat, ämnen och kemikalier som får din cancer att må bra i din kropp. Ta bort byggstenarna som får cancern att växa.

Steg 2) Börja proppa kroppen full av ämnen som boostar ditt immunförsvar och gör det ett helvete för cancercellerna att överleva, växa och spridas i din kropp. 

Dessa två steg går bara att genomföra genom bildning. Om du inte redan vet allt det här, läs båda ovanstående böcker, bilda dig och börja arbeta mot cancern nu direkt. Tro aldrig att det är över förrän det är över. Det finns oändligt med historier på folk som har botat allvarlig cancer (exempelvis hjärncancer) genom radikala kostförändringar. 

Här är ett kapitel ur en bok fylld med historier om folk som övervunnit sin cancer, med eller utan sjukhusets metoder, genom en dokumenterad mängd alternativa behandlingar:

http://www.fightingcancer.com/wp-content/uploads/2012/09/cancersurvivors.pdf

Hoppas att jag inte tröttade ut dig eller någon annan med detta inlägg. Jag vill bara inge hopp och visa på att det GÅR att motarbeta cancern på hemmaplan - du behöver inte underkasta dig din sjukdom och lita blint på sjukhusets behandlingar. Det finns ingen "bot" mot cancer, men hundra små cancerkurer kommer ge hundra små cancerkurers bättre resultat än inga cancerkurer alls.

"Know yourself. 
Know your enemy.
A hundred battles.
A hundred victories."

- Sun Tzu

Lycka till!!
- Kim

#33 Det värsta är att när man är sjuk i cancer och när man är under behandling, ofta efter en större operation" så kan man inte alltid "proppa kroppen full" av nyttig mat. 

Man kan vara glad att bara få i sig vätska vissa dagar. När illamåendet inte tar över helt så får man äta det man kan tänka sig, vad det än må vara, för att få i sig energi över huvud taget..

Sedan vill jag protestera mot "oändliga historier om folk som botat allvarlig cancer" t.om hjärncancer???? med hjälp av kost.

Det känns som en "knäpp på näsan" när man själv har varit/är drabbad.

Jag tror givetvis att du har rätt i att en bra kosthållning stärker kroppen och visst har kroppen en enorm förmåga att reparera sig själv men cancer….ingen har löst den gåtan ännu.

Annars skulle vi alla inte vara här.

Synd att Steve Jobs missade att läsa dessa böcker, troligtvis kan man tom köpa tom via itunes lol. Kost botar knappast däremot kan det givetvis göra förutsättningarna bättre. Dock Som bumbleboo redan sagt när man är redan under behandling så är minst sagt knivigt att ta till sig så mycket ny information samt att ens få i sig mat/dryck oavsett vad det är.

Vidare böcker som kör med att kost botar faller snabbt bort. För det är inte så helt enkelt. Döda hippies talar tyst om man säger så. Därmed är det svårt att få till en grund för statistik. Sambandet med dessa kostivrare och att välja att stå utanför systemet förbättrar inte forskningsunderlaget heller.

Starkt skeptiskt till allt som anser sig BOTA! 

Hypotetiskt om det nu vore så effektivt att det verkligen botar, varför SÄLJS då böckerna istället för att vara open source? Är det möjligtvis så att dessa hippies har fått sig en släng av kapatilism och tillber mammon? Så de får råd med riktiga mediciner till sig själv och sina familjer lol.

Var och en gör som de själva vill! För mig kvittar det, jag gör det som krävs och det har fungerat hittills och då äter jag allt skit som jag bara orkar få i mig bara för att ens hålla vikten.

Det finns inget enskilt botemedel mot cancer, det har du helt rätt i. Inte vad jag känner till i alla fall. Och jag vet att det är svårt att få i sig all näring och bra mat under sjukvårdens cancerbehandlingar. Det kan inte hjälpas.. :/ 

Men forskningsunderlaget bakom dessa böcker är i form av tusentals undersökningar och från extremt många, varierade, oberoende, vetenskapliga källor - inget kvacksalveri skrivet av "döda hippies" utan från ledande forskare och forskning i hela världen. Från förordet till Anticancer: 

"Den [Anticancer] är skriven av världsledande cancerforskare och sammanfattar resultat från 7.000 studier om kost och fysisk aktivitet, och den går att läsa om på Världscancerfondens rapport publicerad i november 2007. Rapporten uppskattar att 40% av alla cancerfall skulle kunna förebyggas genom enkla förändringar i kosten och ökad fysisk aktivitet."

- Alicjia Wolk (professor vid Karolinska Institutet i Stockholm, cancerforskare med specialitet i nutrition och livsstil, medlem i cancerfondens expertråd i kost och cancerfrågor)

Och Frida, den andra boken är ju tillgänglig gratis online (jag länkade ju till och med till den?) :)  Jag vill inte trampa någon på tårna. Jag bara vidarebefodrar vad jag har läst om (intensivt) under flera månaders tid.

För att avleda tron att jag är någon tokig 60-årig gubbe som sitter med rökelser och vitlöksklyftor runt halsen och tror att jag vet mest och bäst: Jag är 23 år gammal, pluggar på teknisk högskola och har en mamma med aggressiv bröstcancer..

Önskar er alla det bästa!
- Kim

#36 Det är en enorm skillnad mellan att förebygga och att bota.

Hoppas innerligt att allting går bra med din mamma.

#36 Fair enough =) Trillar in lite  spridda skurar med "hippies" kan ha bedömt det lite väl kvickt. Men som Humlan säger Förebygga och bota vis skillnad. För de flesta på detta forum så är förebyggande delen redan "avklarad"/försent dock egentligen aldrig försent för att förbättra sina odds egentligen.

Jag gillar seriös forskning som har stöd och som kan replikeras.

Bra att du sätter dig in i cancerlitteraturen som du tydligen gjort. Troligen pga din mammas diagnos. Hoppas hon klarar sig oavsett metod hon använder sig av =)

Det finns fall där människor har lyckats eliminera sina symptom av cancer med hjälp av cancermotverkande mat; kalla det "bot" eller vad man vill. Att sådan mat dessutom är enormt förebyggande borde vara dubelt så intressant för alla som återhämtat sig från cancer då återfall ju är ganska vanligt (och ofta mer aggressiv än ursprungs-cancern)? @ Frida, jag har faktiskt rådfrågat flera läkare under mammas besök på sjukhuset om de har några kostråd för cancerpatienter. Svaret har alltid varit ett kort "nej". De får helt enkelt inte prata om sådant villet är väldigt synd. Jag har märkt att flera av dem har velat prata om det men inte kunnat. Det finns ju trots allt en orsak till att vi får cancer, och den orsaken finns i våra kroppar som består av vad vi äter. 95% av alla cancerfall har bevisats bero på livsstil och miljö (ca 5% pga gener). I asien får de inte alls lika många cancerfall som i västvärlden eftersom de äter mer grönt och fisk. Så sjukhuset bankar ut cancer med sina aggressiva kurer och säger att man är frisk, och visst är det effektivt (kanske) men om orsaken (dålig kost och miljö) till cancern finns kvar är man fortfarande i riskzonen för att bli sjuk på nytt. Så resoneras det inom anticancerforskning. Min mamma har fått en tumör bortopererad och anses nu vara frisk av sjukhuset. Men så funkar ju liksom inte cancer. Cancercellerna är ju fortfarande där - det har bara inte utvecklats fler tumörer… än. Så nu är hon vegan och följer en strikt anticancerkost i kombination med cyto, strålning och immunterapi. Förlåt för alla dessa långa inlägg. Jag blir så eldig när jag vill dela med mig av allt jag vet. Men jag hoppas att det ger mer intresse än tvivel och att jag inte sårar någon. :) - Kim

#39 Det finns inget som förbjuder en läkare att prata kost med sina patienter men en läkare får inte inge någon i falska förhoppningar och så länge det inte finns ordentliga belägg som vetenskapliga studier bakom en sådan rådgivning så är det helt naturligt att man inte ger kostråd.

Man kan inte säga generellt att i Asien finns det färre cancerfall.

Cancer är en bred sjukdom och finns som tumörer och "flytande form"  som leukemi och det är en oerhört komplex sjukdom. Det finns mängder av olika tumörer och olika svårighetsgrad (aggressivitet)

Det finns spädbarn som mer eller mindre föds med cancer.

Jo, det är färre cancerfall i Asien och i Japan äterhämtar sig exempelvis många fler kvinnor från bröstcancer än vad vi gör i västvärlden. I indien är också cancer mindre vanligt, och där är ju halva befolknigen vegetarianer. På tal om det så har veganer ungefär 30% större chans att bli fri från cancer och leva längre än gemene allätare (enligt studier nämnda i den första av ovannämnda böcker). 30% är mycket! Läkarna i morsans fall har ju hittills haft samma svar till mig: de ger inga kostråd alls. Har ni fått några? Googla "fight cancer" eller "cancer foods" eller dylikt så kommer du hitta tonvis med bevis för att mat i högsta grad har att göra med cancer. Har faktiskt ingen lust att diskutera detta mer. Jag ville bara visa Kerstin en ny väg i korsningen. Min inställning är att man som cancerpatient bör hålla sinnet öppet för alla vetenskapliga metoder för att bekämpa cancer. Lär känna dig själv, lär känna din fiende. Ha en trevlig kväll! Och kämpa på. - Kim

#41 Du skriver säkert i all välmening men kom inte och tro att vi alla cancerdrabbade inte har läst på det mesta och lite till om vår sjukdom, prognos, statistik, historik med mycket mera.

Var och en blir profet på sin egen tro, heter det. Utan att låta nedlåtande så ansluter jag mig till skepsis om alla dessa kostprofeter som tror att det är cancerns lösning. Själv hade jag strupcancer och var drabbad på just stämbanden och en bit in i behandlingen hade jag svårt att svälja och smaken försvann. För mig gällde det att bara få i mig kalorier för att inte tappa vikt och ork. 

Vad gäller öppna sinnen så höll jag mig till vad mina kloka onkologer sade. Dumt eller inte, så sitter jag här med en hals utan cancer och mår hyfsat om än med livslång konsumtion av Levaxin som en viss bieffekt. Jag är tillräckligt inskränkt för att tro på att de flesta av oss klarar oss om vi får snabb behandling och duktiga onkologer och den turen hade jag. Men annars så är självfallet kost viktigt och inte bara för att tänka på cancer utan för att må gott. Jag unnar mig dock ett wienerbröd då och då och försöker köra enligt mottot: "Njut med måtta"…….och ibland lite "omåtta" också 😉

#33 Efter allt jag gått igenom under en kort period, så är mina krafter nere på 0.

Matvanor? När det är omöjligt att äta många gånger. Skulle jag ha blivit vegetarian i min ungdom för att slippa cancer? Skulle vegetarisk kost bota min skelettcancer, när den redan har fått mig i ett fast grepp?

Jag kan mina cancersjukdomar, den tredje på kort tid. Både lungcancer o skelettcancer och nu misstänker Onkologin att metastaserna har fått fäste på flera ställen.

Man måste nog ha gått igenom sina egna cancersjukdomar för att förstå hur det påverkar kroppen och psyket. Och i mitt läge skulle dina råd inte hjälpa mig ett dugg.

Jag kommer inte att överleva det här!

Men jag har fortfarande ett gott humör, lätt för att skratta, är allmänt tokig mellan varven och tar mig själv inte på så blodigt allvar.

DET är mitt sätt att överleva.

Hur taktlös får man vara?

Jag är ledsen för din skull Kerstin, o jag är ledsen att inte ha dig som medis på "beroenden". Dina artiklar ligger kvar, likaså alla kloka svar du skrivit i otaliga trådar som du bidragit med genom åren.

Fina Kerstin. Vill bara skriva att Du genom att finnas här o berätta, ger så mycket till oss andra. . Genom datorn känns din Sorg, din ilska, din vanmakt men samtidigt Din glädje över var minut i livet framåt, galghumorn, som kanske är ett skydd,glädjen över det lilla i livet.. Mognaden, som bara den som går igenom något får. Ditt kämpande , ja finns mycket jag är tacksam för att du delar med dig av.

Har som du kanske kommer ihåg har/har haft vänner som klarat sig o som inte gjort det. Nära vänner. Känner

Har som ej drabbad ändå känt igen så mycket. Om den dagen kommer då jag själv drabbas, så ber jag om att få ditt jäv…ar anamma. ditt kämpande.

Skickar en varm kram till Dig vännen ❤️

#41 Jag menade inget illa, men dina inlägg berörde mig väldigt illa.

#45 Får samtidig passa på att tacka för dina fina ord om mig som f.d. Medarbetare på Beroenden.

Ville bara skriva detta nu, för det här var det första som dök upp i huvudet när jag vaknade.

Återkommer senare. För det finns så mycket att tillägga.

#47

Blev det något missförstånd? Jag glömde ange/skriva att det var Viscus  som jag ansåg var extremt taktlös med sina inlägg i den här tråden. Trodde i min enfald att det var uppenbart. 😞

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt om jag orsakat dig smärta.

#48

Ja, det blev ett missförstånd och det var helt mitt fel när jag inte kunde hålla ordning på siffrorna. 

Men som du ser så är siffran ändrad pga. det uppmärksammades.

Mitt inlägg riktade sig till Viscus och jag ber dig så hemskt mycket om ursäkt!

En kram till dig!

Om jag var ung idag o min relativt unga mor skulle drabbas av bröstcancer skulle jag låta gentesta mig själv o inte skriva andra på näsan ang vilken kosthållning som botar metastaserande cancer.

😡

Kerstinjo, du är en klok kvinna och jag hade nog surnat till om jag befunnit mig mitt i cancern och läst goda råd om kost när man har så jäkla mycket annat att tänka på  t ex överlevnad, hur man mår och faktiskt att överhuvudtaget kunna käka mat. Tur att du har så gott humör kära vän. En stor kram till dig 🤗

Kosten botar inte cancer om man redan fått skiten…och jag tror heller inte att kosten alltid kan avgöra om man får cancer eller inte. Att säga till någon att den skulle tänkt på vad den ätit är som ett slag i ansiktet.
Min pappa åt bra mat och var nyttig men han fick cancer ändå.

Kram Kerstin. ❤️

Jag rökte som en skorsten men inte fick jag lungcancer utan i hjärnan😛

#54 Usch, man blir mörkrädd😡

Nu tänker många på cancer för vuxna men barncancer är också cancer. Dessa små liven har många gånger inte ens fått chansen att lägga till sig dåliga vanor.

Därmed så är det pga genetiken alltså ??? Tycker det är klart otrevligt att lägga skuld på de som blir sjuka eller deras föräldrar.

Jag skiter i hur jag fick cancer jag gjorde inget annat än de min övriga familj har gjort o de har inte cancer.

Det är som det är helt enkelt, jag tar cellgifter har nog tagit 150+ behandlingar eller så. Jag lever fortfarande!

Naturligtvis har dieten kommit på tal, men varje gång så är det viktigaste att man ska klämma   i sig så jäkla mycket energi man bara orkar i princip.

Det är svårt med matlusten oavsett vad man äter , inte ens sina favoriträtter som vanligtvis får det vattnas i munnen kan man äta efter behandling. Det är kanske bra att låta bli sina favoriträtter efter behandling då om man äter samma mat efter behandling flera gånger blir associationene för stark, vilket sabbar maten för mycket lång tid frammåt.

Knepet för att överleva är egentligen att ÄTA vad kvittar i princip. Ibland speler det ingen roll tyvärr, men förhoppningsvis är man ändå nöjd med vad livet har gett. Även om slutet kom för tidigt.

*pust*

Nej Fridaybrew och när man strålar halsen så tappar man smaken så det är en pina när inte smaken fungerar och dessutom gör det ont som satan så jag reagerade i en annan tråd och undanbad mig hurtiga ideer om kost och att uppmanas tänka själv. Jag tror faktiskt att både du och jag samt resten härinne tänker själva. Att söka alternativ vård är inte enda definitionen på eget tänkande .

#56 Undras vad som kan tänkas ligga bakom att t ex en tvilling utvecklar cancer i livmodern men inte den andre? Arvsynd?

Onda andar kanske😛

Japp, det är nog onda andar!

Som Fridaybrew skrev; varför har inte hela familjen fått cancer när de äter samma mat.

Jösses, jag skulle ju vara omgiven av anhöriga med cancer. Fast det var nog de onda andarna som skickade iväg cancercellerna till mig. 🥵 Kan man polisanmäla?

Mat?? När inget smakar o inget är gott, då är det inte så skoj att lägga ner energi på matlagning. Eftersom jag lever ensam så behöver jag inte laga mat heller. Visst kan jag längta efter något ibland, men är smaken borta så är det ingen vits att laga "god" mat.

Har fått energidrycker och det är ok. Dyrt och ok. Ingår tyvärr inte i Apotekets högkostnad. Eftersom jag varit sjukskriven så länge så har jag gått  till lägsta nivån från FK. Annars hade jag nog köpt mig en gris eller två. 🤔 Som sällskap alltså!

Jo, jag äter knäckebröd med ost när magen protesterar allt för mycket och vitaminer. Tycker det är ok, jag får ju i mig något i alla fall även om det inte är sund kost.

Ajaj, nu kanske jag får mer cancer??

När jag var som sämst i halsen så var det energidrycker som gällde och de var i stort sett gratis. Då! Nu är det dyrt att köpa dem om jag skulle behöva så jag avstår. Jag fick höra att jag hade cancer genom antingen virus eller helt enkelt något de inte kunde förklara. Visserligen är vi två i familjen som fått cancer men de övriga två har klarat sig så jag undrar jag……..Det är nog en kombination av miljö, stress, ärftliga faktorer och förmodligen är rökning en minusfaktor. Min far rökte i 70 år och fick INTE stämbandscancer men däremot jag som rökt minst i familjen…..Vad kan vi säga? Till dess ingen säger mer så håller jag onkologerna i handen. De har räddat mig än så länge…..

När det gäller min cancer så anser läkarna att jag har fått det genom arv och som flera skriver här så kan man inte proppa i sig då man får cellgiftsbehandling. Jag gillar inte dessa energidrycker men vet att många gör det och mår bra på dom.

Jag hoppas att vi blir friska hela bunten här och den som skriver om böcker och kosten menar säkert väl…glöm inte det och en stor kram till er alla 🤗