Men goaste Kerstin. Håller om. Vad jag skriver blir fel nu, för jag saknar ord.

Kram fina Du

Det känns som om det måste vara ett stort skämt men det är det tydligen inte….

Vad säger man. Jag blir helt mållös….😭

Önskar mig ett trollspö! För snart har jag fått nog!

Det gör ONT!

Det förstår jag, tror sjutton det gör ont .Får Du o Kenneth det stöd Ni behöver.  Detta är grymt. Håller på att skriva att så kallat fula ord jag kan. Men kom på att det hjälper ju inte. 

Kram vännen

🤗

Om det vore så enkelt så att man fick det man förtjänade, men så är det inte. Det är svårt att göra världen begriplig när man ser att goda och onda människor möter lycka och olycka helt slumpmässigt. Hur rår man över sitt liv?

En sak, åtminstone, kan man själv rå över, och det är hur man handskas med lycka och olycka. Hur möter vi med- och motgång. Det är ingen tröst precis, den lilla valmöjligheten, men i den finns möjligheten att förstå vilka vi är. Och bestämma vilka vi vill vara.

Kerstin, jag vet inte vad jag ska säga till dig. Att skicka en kram över nätet känns bara futtigt, men jag har inget bättre: Stor kärleksfull kram till dig!

Nu har min mållöshet gått över .

Jag säger bara FÖRBANNADE cancer. FUCK cancer.

Jag skulle kunna skriva mycket mer fula ord men det hjälper lika lite som kramar eller stöd.

Skriv Kerstin…, skriv och skriv hela tiden. Det kanske hjälper.

Vi finns här.

Men fy tjusan jävlar! Förlåt att jag svär, men det gör vi nog allihop som läser det här 😭

Kerstin! Vad säger man? Som sitter på avstånd. #@#@. Lider så med dig o de dina som står fig nära. Om jag bara Viste vad jag skulle säga. . Många tankar till er. . O som övriga skriver. Skriver.

Jag måste läsa detta flera gånger innan jag inser vad det är jag läser!!!!! Det här är så ledsamt och jag blir förbannad och så nedstämd av de ord du skriver Kerstinjo. Dessutom inser jag att min självömkan från igår när en jäkla vattenkran hade rubbats och sprutat vatten i källaren är så otroligt litet jäkla problem ( ursäkta mitt språkbruk men jag skriver samtidigt som jag hämtar mig från chocken av det jag läst i inledningen). Inga ord kan hjälpa och kanske kan du hålla dig ovanför vattenytan genom att skriva av dig alla sorgsna, förtvivlade och förkrossade tankar härinne? Jag är så ledsen för din skulle Kerstinjo….så otroligt ledsen.

Åh, nej kära vän 😭<3

Brommel vatten i källaren kan vara större problem än mina. Jo, du läste rätt!

Jag grät floder över Kenneth, 54 år och ett sådant besked. Men han fattade inte själv hur nära döden han var. Jag var helt övertygad om att han skulle dö inom en mycket kort period allt visade på det. Hans mamma var livrädd för att få överleva ännu ett barn. Kenneths syster dog förra året 46 år gammal. Så det var mycket känslor som kom upp mellan mig o Kenneths mor.

Jag gick ner i en svacka och kände bara; Jaha, ska jag nu sitta här o bara vänta på att han ska dö? Vänta, vänta!

Förstå mig rätt om jag säger att det var lättare att ta och acceptera min livskamrat Staffans mycket hastiga död än att sitta och vänta på ett dödsbesked. För då hann jag inte tänka!

Men på gott eller inte så jobbar jag i vanliga fall mycket med palliativ vård och var väl allmänt jobbig med mina kontakter med medicinavdelningen där Kenneth låg.

Det finns inget värre för sjukhuspersonal än att bli ifrågasatt och vilja ha raka svar (och inte ge sig) av någon kollega. Men det är så jag fungerar och det är något som jag aldrig kommer att ändra på och det vill jag inte ens.

Jag borde ha skrivit tidigare, men min lilla humla vet att jag mår ok via FB.

Summan av det hela är att Kenneth har återhämtat sig fysiskt något som är. Men psykiskt så har närminnet fått sig en sjujäkla smäll.

Jag tycker otroligt mycket om honom och det känns skönt att helt öppet kunna säga två, tre, fyra gånger; Men Kenneth, nu hänger du inte med! (Hm, plus att min cytostatika gör mig lite virrig :)) Jo, jag kan helt öppet erkänna vad andra kanske döljer, jag tycker ibland att det är urjobbigt att han inte hänger med i ett resonemang. 

Nä, ska jag berätta något roligt?

Mitt yngsta barnbarn, Edvin 10 månader, har kommit på något jätteroligt. Jo, krypa in till tvättmaskinen o se hur det brummar o snurrar. 15-20 minuters koll. Min minste lille "skitunge" som var med mormor o provade ut ny peruk igår. Vi trodde han skulle bli ledsen eller fundersam. Hm, mormor med hår, mormor utan hår, mormor med annat hår osv. Gosingen tog det med lugn o ro.

Det här blev långt, men det känns skönt att få skriva av sig på denna fina sida.

Tack för att ni finns.

Vad skrev jag?

Återhämtat sig fysiskt?

Nej, det var inte ett dugg sant. Men just nu lever han och livet hänger på en skör tråd. Jag skrev innan jag hann tänka. Typiskt mig.

Men, det är inget som går på en livlina just nu. Jag tar en dag i taget och det är förbaskat jobbigt.

Nu är jag supernegativ och någon gång är det väl min tur att vara det.

Svårt att veta vad jag skall skriva,  vad man än försöker få på pränt så känns det mest klyschigt.

Men jag finns o lyssnar(läser) här och sänder en varm omtänksam kram till Dig. Du är en fantastisk människa.

Det där med närminnet är ju inte så enkelt vare sig för den som drabbats eller de anhöriga. Tro sjutton att det är jobbigt för alla. Man vill så väl, men ibland finns inte orken , vi är ju trots allt vanliga människor allihopa

En storm varm kram till Dig o Din Kenneth

Tack snälla signemo, men av någon underlig anledning så fixar jag väl det här också. Fråga inte hur jag bär mig åt för jag har ingen aning själv.

Men jag blir "heltokig" på folk som säger; "Har du inte gått igenom nog?"      

Vem bestämmer vad som är "nog"??

Jag kan koppla bort allt och vara ledsen för att jag inte orkar ha något som jag älskar högt o lågt, längre. Jo, en hund.

En gosig vovve, som ligger o snosar i sängen o älskar bara mig.

Jag hade möjligheten att få ha Amos under jul o nyår, det hade varit helt underbart att ha min "lille skit" och bara älska honom. Men jag insåg direkt att jag inte hade klarat det. Det är OK att bara ta korta, korta promenader under en kort tid. Men jag vill att Amos ska se mig som sin gamla vanliga matte o ingen förändrad person.

Men jag har gosat in en ny "snuttefilt" till honom o ett gosedjur som luktar matte.

Han vårdar mina julklappar o födelsedagspresenter ömt. Tja, man måste vara en hundtok för att göra sig så mycket besvär.

Hundtokar är inget fel. Vad mysigt det låter med  gosat in en ny snuttefilt och ett gosedjur. Tro sjutton han vårdar dem "ömt" 😃.HUndar bara är så fantasiska. Det är möjligen tax jag inte vill ha

Och gått igenom nog. Vadå nog. Vi är ju en hel hop människor på jorden och ingen den andra lik,  likaså vad vi klarar i livet.

Jag vill bara krama om dig Kerstin 🤗❤️

KerstinJo, det känns bisarrt att skriva och önska ett gott nytt år men jag hoppas allt löser sig till det bästa och att du får tillbaka Kenneth i gott psykiskt och fysiskt skick och att ni får njuta tillsammans av tillvaron!!!❤️

Klart ni ska önska Gott Nytt År, för det önskar jag er alla!

Det går en dag i taget och jag är rätt tillfreds med min tillvaro i alla fall. Är inte ledsen eller bekymrad, det gäller bara att gilla läget. Så jag tänker inte så mycket på cancer. Det räcker med att "alla andra" tänker för mycket. De tänker för mig med antagligen.

Men jag märker av att jag är väldigt trött. Helst hade jag velat fira julen ensam hemma. Men det är rätt omöjligt när man har barn o barnbarn. Efter sex timmar så var jag halvdöd och sov nästan hela juldagen.

Kenneth mår mycket bättre o vi har t.o.m. lite planer. Planer måste man ha, men om vi sedan kan förverkliga dem - varför tänka på det nu?

Min cancer? Tja, jäkla skitcancer och de helt förvirrade metastaserna som inte kan hålla sig på en plats. Snurrhjärnor är vad de är!

Så dessa lånade nyårslöften blir mina!

Nyårslöften 2014

den 30 december 2013 kl. 23:01

Jag ska röka minst lika mycket som 2013!

Jag ska sluta med att börja sluta med saker.

Jag ska dra in på utdragenhet så mycket som möjligt.

Jag ska fortsätta med att alltid ljuga

Jag ska anstränga mig för att vara mer narr än profet. Eller bara fet kanske?

Jag ska inte tala illa om vittra så de hör det

Jag ska älska mina fiender om jag lyckas skaffa några

Jag ska försöka vara överens med mig själv så länge det går

Jag ska inte lita på vad jag känner. Eller tänker.

Jag ska undvika att lägga mig i mitt eget liv

Jag lovar att att inte lova så mycket

Jag ska inte göra en sånhär lista

Åh vad jag känner mig som en bra människa redan!

Du är underbar Kerstin. Ha en fin nyårsafton❤️och ett fint o gott Nytt År

Goa Kerstin.

Med ditt humör så är du odödlig😉

#21 Kerstin… Tänk att du alltid får en att skratta! Tack för det. 🌺

Jag håller med att humor måste man ha om man ska överleva detta med den här förbenade cancern….kramar till Kerstin ❤️