Ny cytostatikabehandling.
Blä, vägrade sista cytostatikabehandlingen. Jag är bara så trött på all behandling. Tider hit o tider dit. 
Men förra veckan så blev det röntgen o läkarbesök. Oj, glömde att det var prover också.
Lungcancern hade slutat att minska o jag har fortfarande vätska i lungsäcken o den behöver kanske tömmas. Hu, det gör gôront när bedövningen släpper.
Metafånerna hade hittat ett ställe till på skelettet där de tydligen trivdes. Bygger små byar kanske?
Så nu är det cytostatika i tablettform som gäller. Äter mängder i tre veckor, håller upp i en vecka osv.
Snart är det väl livsfarligt att komma i närheten av mig pga allt cellgift. 
Jag vet ju redan att metafånerna är hur vimsiga som helst o nu har jag fått det bekräftat.
Behöver jag berätta var metafånerna sitter? Det är de som ser vimsigast ut och knuffas mest!
🤗❤️, det finns inget jag kan säga.
Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!
Fina du! ❤️🤗🌺
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
Jag är hjärtinnerligt trött på att vara sjuk! 
Hjärtinnerligt trött på att höra HUR sjuk jag egentligen är. VILL inte höra. Tänker INTE lyssna på allt de säger.
Jag slutade att lyssna på läkaren efter 10 minuter. Så där rök väl ett antal år av min återstående tid.
Jag vill INTE höra talas om en enda biverkan. Vill INTE veta hur det kommer att bli (fastän jag nog vet ändå).
Låt mig få leva här och nu och låt mig ge 17 i allt vad cancer heter så länge jag kan.
Det är min livskvalitet!
#3 Fina Kerstin, jag kan så väl sätta mig in i att du inte vill lyssna på läkaren. Säger du det till honom/henne? Så hen får ge dig kortversionen med bara det du måste veta?
Annars får du ta med dig någon som lyssnar åt dig, så kan du lösa korsord och nynna lite under tiden… 🎧
De där nybyggarna, jag undrar om de har kollat upp att territoriet var ledigt? En del nybyggare tänker bara på jordbruk eller guld, och bryr sig inte om ifall jägare/samlare har tagit sitt uppehälle av landet sen urminnes tider. Vad säger FN??
Mvh Lena
Sajtvärd på Cancer iFokus
Jag läser och kramar om dig härifrån ❤️ Du är inte knäpp!! Du är fantastisk och du är så stark och tuff och mitt i allt elände har du denna dräpande humor ❤️
Kära Kerstin, jag kan förstå dig fast jag inte är lika utsatt som du men du verkar vara en kämpe ändå och kramar om dig 🤗
susiemicelind fd JereMina 
Goa Kerstin . Jag har skrivet det innan o gör det igen. Fast kanske med andra ord. Du är en kvinna som ger så mycket. Du har en sån fin o härlig energi. Du skulle bara veta hur mycket Du ger genom raderna Du skriver.
Och det kan inte vara orden fast det ändå är det. Det är liksom Du själv som sprider det. Och knäpp är det minsta Du är.
Jag önskar av hela mitt hjärta att den förbaskade cancern lämnar Din kropp. Du ger så otroligt mycket som människa, Jösses säger jag bara. Kan se allt du kan åstadkomma.
Bara genom att skriva här ger du mig och säkert andra också en energi som är otrolig.
Ibland vet jag inte om jag skall skriva. Jag har ju än så länge sluppit cancern själv, men har goa vänner som drabbats.
Jag har inte förmågan att sätta mig i i allt. Men jag har haft det så nära att jag vet att vänner döms efter hur ärliga de är. Så säg till om jag är för ärlig . Mina vänner ha velat att jag är det.
Önskar Dig min vän allt gott som finns
Var rädda om varandra
Tack snälla ni!
signemo, ärlighet är något jag verkligen uppskattar och jag är glad för den här sidan. Ni känns som mina vänner och det är stort för mig!
Annars är det lite upp o ner i min värld nu.
Lungcancern har slutat att minska och lungsäcken fylls på med mer vätska och just nu känns det. Läkaren sa att de antagligen kommer att få gå in och tömma flera ggr. och att en del av vätskan har kapslat in sig. Nybyggarnas skyddsmur?
Jag är superbedövad när de kör in dränaget i ryggen, mellan revbenen och till lungsäcken. Men det gör fasiken så ont när bedövningen släpper.
Så för att dra ut på det lite så har jag inget sagt än.
Men jag får väl berätta på fredag. Jag är räddare för detta än cancern.
Skelettcancern hade fått lite mera nybyggar-metafåner på ett annat ställe. Men det är ju bara väntat.
Så ibland tänker jag; tusan där rök några år till. Fast egentligen spelar det mig ingen roll om jag lever något år till eller flera år. Tänker väl mest på mina barn och barnbarn som (de yngsta) inte kommer att minnas sin mormor.
Men det är ju egoistiskt tänkt, för jag vill bli ihågkommen. Men jag har inga särskilda minnen av mina mor- och farföräldrar och det har aldrig bekymrat mig. Så de tankarna är nog lite onödiga. Sudda, sudda!
Men idag kom några tårar, jag fick ett MMS från min yngsta. Ett grattiskort på killens 1-årsdag. Då kom några tårar och tanken på att jag inte får se honom växa upp.
Pratade med min trevliga handläggare på FK idag om sjukersättning (sjukpension) för att slippa alla läkarintyg och bli utskriven i två månader, som jag blev i somras.
Det är 1000 papper att fylla i, blä. Men hon skulle fixa det utan alla papper! Jag behövde bara be läkaren skriva lite utförligare om att jag inte kommer att bli bättre.
Otroligt vad mycket hjälp jag har fått under den här tiden, så stor eloge till min onkologivård, tandläkarhjälp inom högkostnadsskyddet, kuratorns hjälp med diverse, FK och alla telefonsamtal hem för att fråga hur jag mår.
Så jag har inget illa att säga om det bemötande jag har fått.
#12 Det låter bra.
Min handläggare på FK skickade alla papper för min sjukersättning (50%) och det enda jag behövde göra var att skriva under. Så skönt när andra fixar allt😉
/Maria