Jag har hört flera tala gott om samtalsgrupper (och enskilda samtal) i Svenska Kyrkans regi. Dessa har då inte haft några religiösa undertoner utan varit en trygg plats där man kan få ventilera och känna att man har ett stöd i sin Sorg.

Mitt råd är att prata med någon professionell, ex en kurator eller liknande.

#2: Jag har redan professionella kontakter, så jag är inte ute efter en sådan utan just en stödgrupp eller dylikt.

#0 Tråkigt

Min kompis mamma dog också för inte så länge sedan. För min kompis var det viktigt att prata. Hon berättade gärna vad som hänt till oss närmsta vänner och även en del i sin familj. Så mitt tips är att prata om det. Du behöver inte säga allt till alla och ingen får pressa dig till någon du inte vill.

Heja dig du kommer klara detta😉

Min mamma dog i äggstockscancer men jag kände att jag på något vis hade bearbetat så mycket innan själva döden i och med att vi redan ganska tidigt visste att det inte skulle gå så bra så det blev ungefär tre år av bearbetning från diagnos till dödsfall.

#0 Hur går det för dig i din Sorg,?

#8: Det är tungt. Blir så ofta påmind om att hon är borta. Tänker fortfarande nästan dagligen att jag ska ta upp telefonen och ringa och fråga henne om något innan jag kommer ihåg att jag inte kan. Känns ensamt också, hon var ju min största kontakt med omvärlden.

Aj då. Jag hoppas att det blir en aning lättare med tiden🧡

#10: Det hoppas jag med. Tror mycket är att det gick så jäkla fort på slutet. Hon fick diagnosen i slutet av januari har jag för mig, och i slutet av maj åkte hon in pga vätskebrist och på fredagen var de inställda på att bara ha henne över helgen. Sen på söndag så var det "nu handlar det om timmar" och på måndagen var hon borta. Det gick liksom för fort för att man skulle hinna bearbeta det. Prognosen hade ju inte sett jättebra ut, och jag tror vi alla nog var medvetna om att det inte var en kamp hon skulle vinna, men att vi hade så lite tid kvar med henne hade vi ingen aning om. Det kom som en käftsmäll liksom.

Uschjobbigt. så

Hoppas att du är okej och att sorgen blir iallafall lite lättare att bearbeta ❤️

Jag förlorade själv min mamma i cancer som 8-åring då jag inte förstod allt mycket och inte fick veta sådär jättemycket förens nu i äldre dagar som 18-åring. Givetvis jättejobbigt och sorgen finns alltid där mer eller mindre.

Om du behöver någon att prata med angående det hela eller bara vill prata med någon som varit med om liknande (om allt mellan himmel och jord) så kan du skicka ett PM till mig på iFokus ❤️ Sänder styrkekramar som du säkert behöver även nu.

Enligt socialstyrelsens träffsäkra prognoser sedan 50-70 år föds det 99000 nya medborgare varje år, samtidigt dör det lika många gamlingar. Det måste vara så annars skulle mänskligheten dö ut.
Man pratar alldeles för lite om döden, fast det är lika naturligt som att födas. Det dör lika många patienter på sjukhus som utanför.

Många sjukdommar är ärftliga med gener från föräldrarna. Er med cancer håll koll på metastaserna för dom försämrar prognoserna till överlevnad.

#14 Att det dör många gamla är ju helt naturligt men cancer drabbar många barn och unga tyvärr.

#15:

Ingen kommer undan döden när man blivit tillräckligt gammal.

#16 Självklart är det så.

#14: Men vad har det med min tråd att göra? Där jag uttrycker hur ont jag har efter mammas död? Tror du jag tröstas med att "människor måste dö"? Eller att alla dör? Jag vet att alla människor dör någon gång, det gör inte sorgen eller smärtan lättare att stå ut med.

#18:

Det är flera tusen som dör varje dag utan att dom behöver tala om det för andra. Det är var och ens privata angelägenhet. Du skulle nog må bättre av att glädjas över att din mamma blev 90+ som du dom sista tio åren insett att hon kommer att dö,som därför fick en föraning om vad som skulle hända, i stället för att sörja dig fördärvad. I och med att forumtrådarna har en (Svara-knapp) så är det upp till var och en av oss andra att ge kommentarer.

#19 Det var bland det mest okänsliga inlägg jag läst.

Den här tråden handlar om Sorg och Sorg är personlig. En del människor sörjer i det tysta, en del mår bra av att få ventilera med andra. Sorg ter sig väldigt olika för alla människor.

Det står ditt fritt att kommentera såklart men dina ord kan också modereras bort.

#19: Fast bara för att knappen finns måste man inte svara saker som man kan räkna ut att personer inte lär uppfatta som stöttande. Tråden handlar om att dela sina erfarenheter och tips. Inte komma med fakta angående världsbefolkningen. ;)

Du får svara och knappen finns där för att svara men man bör fundera på vad för svar som trådstarten ber om samt även om det man vill säga verkligen hör hemma i tråden eller är bättre att hålla för sig själv. Till exempel behöver man inte bara för att svarsknappen finns börja förolämpa medmänniskor och kalla andra korkade. Funktionen må finnas men det betyder inte att den inte kan ”missbrukas”.

#20:

Sörja en mamma på 90+ när man borde glädjas över att hon blev så gammal.
Vad är det för Gnällbältesforum jag hamnat hos. Jag tillför forumtrådarna med intressanta händelser med artig ton. Var och varannan tråd gnälls det och moderatorn plockar bort allt annat så bara jämmer-eländes inläggen är kvar. Jag tror jag försvinner här ifrån. Tack för mig.

#22: Personer måste få bearbeta sin Sorg och sina problem. Det hjälper inte att komma med fakta eller optimistiska åsikter då. Hjärnan är tyvärr sällan såpass rationell, framförallt när man sörjer eller mår dåligt.

Om du inte kan acceptera hur värdar väljer att moderera sina sajter så får du nog leta dig vidare. Eller så letar du dig till andra sidor på iFokus som handlar mer om delandet av fakta och sitt intresse för det specifika ämnet. Men värdar väljer vad som är tillåtet på sina sajter och det får man leva med.

#22 Du har höga tankar om dig själv😃

Jag plockar enbart bort trollinlägg som t.ex reklam och inlägg som bryter mot skrivreglerna.

Att en sajt som heter Cancer handlar om jämmer och elände en hel del kanske inte är så konstigt.
Människor har en tendens att vilja ventilera sina tankar och känslor och som du själv påpekar så får man svara vad man känner och tänker.

#22: Mamma var 69, så du kan ta din bullshit om 90+ och fara åt pipsvängen om jag ska vara helt ärlig. Du vet inte vafan du pratar om. Vadå beredd? Hon var frisk och kry och aktiv fram till cancern tog henne, så din logik faller på alla punkter och visar bara vilken hjärtlös människa du är.