![[iurochskur]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Cancer, en elak sjukdom
Ja, jag har tyvärr förlorat tre älskade släktingar i elakartad cancer. Farmor var den första som fick diagnosen…Hon var min trygghet och den som erbjöd mig värme och en känsla av omhuldande. Farmor Alice var inte älskad utav mig utan även hela släktens knytpunkt, sen hon dog splittrades familjen. Alice fick livmoderhals cancer och förlorade kampen. Jag döpte min förstfödda dotter efter henne: Alice.
Den andra som drabbades var min styvfarmor, hon fick en hjärntumör. Läkarna opererade bort den och gav henne glada besked: Du är nu cancerfri….men så kom tumören tillbaka och hon dog kort därefter. Min farfar förlorade inte bara en fru, utan två eftersom han och min riktiga farmor hade en bra relation trots omgifte.
Den tredje var min morfar Knutte, han fick leukemi i blodet och skelettet. Det spred sig snabbt till dom inre organen och hans liv var över på bara några få veckor efter vi fått beskedet.
Dessa tre var högt älskade av oss i släkten och jag sörjer än idag….för älskade människor glömmer man aldrig.
Cancer är en riktigt elak och dum sjukdom, hoppas att dom hittar ett botemedel snart. Jag har även skänkt en slant till barncancerfonden.
Hej Ur och skur, och välkommen hit!
Vad härligt att du är solidarisk och skänker pengar till cancerfond! Det är ju tyvärr så att nästan all forskning i Sverige är beroende av frivilliga bidrag. Man tänker nog mer på att bidra till forskning när man blivit drabbad själv.
Ja, cancer är en riktigt elak sjukdom. Och tyvärr är den vanlig. Så det är många anhöriga som drabbas.
Jag beklagar din Sorg. Jag önskar dig att alla fina minnen av dina kära släktingar kommer att överväga sorgen så småningom.
Är det länge sen du förlorade dem?
Vad tråkigt att ingen tog över din farmors roll som släktens knutpunkt! Det kanske går att återuppliva i nästa generation? Vem vet, det kanske är du som blir knutpunkt för barn och barnbarn en gång! 
Eller din egen lilla Alice. Hur konstigt det än är så går ju livet vidare. Och visst är det en tröstande tanke?
Skickar en stor kram!
Lena
Mvh Lena
Sajtvärd på Cancer iFokus
Åh, tack snälla….blir tårögd av dina fina ord. Ja, jag och min syster är mycket för att ordna med roliga saker för våra nära och kära. Vi älskar att umgås ofta och då med hela barnaskaran och våra sambos/män. Kanske är som du säger då att vi kommer skapa en ny knytpunkt.
Det är ca 4-6 år sedan dom gick bort, räknat med sista dödsfallet.
Kram!
Starta ny diskussion