Läste lite om tjocktarmscancer som pappa har.
Han har varit ganska försiktig med kolhydrater hela sitt liv. Ätit ganska nyttigt och inte en massa socker. Men visst…vissa kanske faller i genom iallafall.

Äter själv enligt lchf.
Försökte inspirera min man till att äta mindre kolhydrater för att försöka motverka cancerns framfart - men sjukdomen i sig tog över honom med så'n kraft, att det blev för mycket för min man att orka med en kostomställning av det slaget också. Hans cancer hade satt klorna i honom så mycket (och antagligen sedan lång tid tillbaka) att jag tror att det i alla fall inte hade hjälpt - det var för sent redan.

Under tiden fick jag mycket pepp och råd på "Kolhydrater" här på iFokus och därigenom lärde jag mig att en herr Warburg fått nobelpris för upptäckten att cancer 'livnär' sig på socker (d v s allt som omvandlas till 'socker' i kroppen) - redan 1931! Och det som skrämmer mig är att den upptäckten inte (i mina ögon) gjort någon nämnvärd nytta, för inom vår klassiska vård matas patienter rent ut sagt med kolhydrater/socker - varje dag, lassvis, i form av mat och i form av dropp - även cancerpatienter. Det tycks som att den delen av cancerforskningen inte varit tillräckligt intressant - trots "nobelpris-värdet". Jag har många tankar omkring detta - särskilt om anledningen till att det inte satsats mer på den delen av forskningen…

Jag fick veta, dock, att nu satsar något forskarteam i Schweiz på att göra nya försök i "samma anda" som dr Warburg - förhoppningsvis leder det till framsteg för cancerforskningen.

(Googlar man på "Warburg" o ev "+ cancer" får man upp lite mer om hans forskning).

Intressant, detta måste jag läsa mer om.

#2 Det ska jag definitivt googla på! Hur tappar man bort något sånt i cancerforskningen??

Kostråd, som jag ser det, är bäst i förebyggande syfte. När jag själv genomled cytostatikan började jag till min stora skam äta kött.  Jag hade varit vegetarian i 15 år, en nudel- och pastavegetarian, så det var inget att skryta med.  Bara att plötsligt ville jag bara äta hamburgare, kebab och pizza.

Det är alltid jobbigt att lägga om kosten. Att göra det under tuff cancerbehandling tror jag är omöjligt. Då får man stoppa i sig det man kan.

Men för oss som är friska är det intressant!

Lena1971 - Jag tycker inte du ska "skämmas" över att ha återgått till kött. Jag har varit vegetarian i många herrans år - men har insett nu att min kropp behöver animaliskt kött också! Så jag "tränar" faktiskt på att äta djur igen! (Hittills har jag lyckats äta lite kyckling men de flesta gånger har det  blivit makrill eller lax.) Visst - jag äter lchf - men jag har nog känt att kroppen har behov av djur igen även innan lchf (började i januari i år med den kosthållningen).

Jag tycker det är viktigt att lyssna till kroppen - bara man "förstår" (förhoppningsvis) vad signalerna är och kommer ifrån. Ett socker-/kolhydratsug t ex, bör motarbetas och inte bara tas som en signal…

Jag gissar att ditt sug kanske inte handlade så mycket om köttet utan kolhydraterna! Som nudel- och pastavegetarian så har du (precis som jag gjort) ätit mycket kolhydrater (titta vad pastan består av - kolhydrater…) och därför byggt upp ditt kolhydrat-/sockerbehov.

Detta var OT… :)

Om dr Warburg inte var ute o cyklade så är alltså socker/kolhydrater en förutsättning för cancerns överlevnad i princip. I hans försök fanns det de som  motade redan befintlig cancer, om jag förstått det rätt. Så - har man drabbats av cancermonstret och har kraft och energi att kämpa mot monstret, då rekommenderar jag nog att försöka göra det så gott det går, genom att utesluta kolhydrater och socker i möjligaste mån!

Däremot - så blev jag ursinnig de få dagar min man ändå ville ge det en chans för när jag tittade på innehållsförteckningarna på matvaror som jag inhandlade så fanns det socker/kolhydrater i nästintill allt!!! T o m ekologisk skinka innehöll socker (möjligtvis i form av sirap… minns inte exakt), bacon. Allt! Vi matas med socker/kolhydrater överallt!! Jag tyckte det var så frustrerande och så läskigt - jag vill inte ha socker i allt jag äter!

Tack för att du förstår Andina!  

Att jag skämdes berodde på att jag blev vegetarian av etiska skäl. Jag ville inte äta djur! Så det kändes som ett stort nederlag.

Idag är jag en duktigare vegetarian, hemma. Jag har bönor som bas i stället för spaghetti. Men jag har fortsatt äta kött, mest för att det är så skönt att slippa specialkost när man är hembjuden till någon.

Det är lite läskigt när man tittar på innehållsförteckningen, eller i receptboken för den delen, och ser hur mycket socker det är i allt. Jag tror det är för att det är en billig ingrediens. Man kan använda den som smakförstärkare till lite allt möjligt.

Att det fanns socker i bacon visste jag inte!  Däremot började jag koka sylt för några år sen, och det är otroligt vad mycket socker de tycker man ska ha i sylt. Jag tar inte ens hälften av vad receptet säger, ändå blir det gott.

Tips - istället för socker:

Om man vill utesluta rent socker kan man till det mesta välja Stevia eller Sukrin istället om inte triggar igång glukosproduktionen i kroppen.

Stevia är ännu så länge förbjudet att säljas i Europa som sötningsmedel (däremot kan den säljas som medel för djur eller andra användningsområden) - p g a att det inte finns tillräckligt långsiktiga vetenskapliga underlag som visar att Stevia är ofarligt.
I Japan används Stevia som ett mycket vanligt sötningsmedel (istället för socker) sedan länge, minst ett 20-tal år. Så jag gissar att det finns nog med underlag där i alla fall…
(Men, i Japan har de istället ett förbud mot t ex aspartam… Aspartam är, som många vet, ett riktigt "rävgift" - milt uttryckt - till sötningmedel men som vi godkänner i våra livsmedel…)

Eftersom bl a CocaCola har börjat att använda sig av Stevia i några av sina produkter, räknar jag med att Stevian blir godkänd här i Europa också - så småningom…

Stevia finns att köpa på nätet - själv beställer jag en stark koncentration (300 ggr sötare än vanligt socker) från USA till ett totalt billigare pris än från många andra sajter.

Sukrin finns också att köpa på internet. Jag kan, tyvärr, för lite om Sukrin och har aldrig testat det själv - men en hel del på Kolhydrater använder sig av Sukrin istället för socker.

Varken Stevia eller Sukrin triggar igång blodsockernivån eller insulinpåslag - och därför får inte heller cancern nå't nytt tillskott av socker, den vägen.

Socker är ju f ö starkt beroendeskapande och kan ge en uppsjö av "skador" i kroppen, utöver att den 'ger liv åt cancer'.

Edit: Stevia finns i två olika "varianter" - en där dess naturliga "bismak" ingår. "Bismaken" påminner om anis/lakrits. I den andra "varianten" är stevian renad från den 'bismaken'. Vid mildare koncentrat kan 'bismaken' ändå anas om man tar lite större doser - men vid stark koncentration av Stevia så märker man inte av smaken. Koncentrationen (t ex 300 ggr sötare än socker) gör att det blir i princip "omöjligt" att använda en så stor dos så att man kan uppleva 'bismaken'. I min cappuccino är en knivsudd Stevia alldeles för mycket - det räcker med att "närma sig" kaffekoppen med stevian… ;)

Jag har inte hört talas om Stevia förut men det låter som ett mycket mer tilltalande alternativ än aspartam och annat. Så fort något är syntetiskt framställt blir jag misstänksam.

Både Sukrin och Stevia är naturprodukter. Sukrin utvinns ur sockeralkoholen Erythritol och Stevian kommer från en planta med samma namn.

Om någon är intresserad av att se en lista över hur socker kan påverka oss och våra kroppar negativt, utöver att vi blir sockerberoende (kolhydratberoende) kan gå in och läsa en 76 punkter lång lista här:  www.inyo.se/socker.asp .

Listan är skriven av Nancy Appleton, Ph.D, författare till boken "Lick The Socker Habit".

Ja, det var en ordentlig lista. Utgår Appleton från Warburgs forskning?

Jag måste visst lära mig mer om kolhydrater!

Nu började jag äntligen leta lite om Warburg, och hittade en artikel på engelska Wikipeida. Det är i stort sett det enda jag hittat.

Är det någon som hittar mer information får ni gärna tipsa om det!