Idag är det väl ingen som inte vet att rökning är den allra största riskfaktorn för att utveckla lungcancer. Eller tobaksrökning, som de förtydligar på Karolinska Universitetssjukhusets hemsida…

Där kan man läsa om en del övriga riskfaktorer, som bilavgaser och andra utsläpp, krom, arsenik, radon, nickel, sot…

Alla blir farligare av att kombineras med rökning.

Hittade en artikel på dn.se om nikotin och lungcancerbehandling. Allt nikotin påverkar tydligen behandlingen negativt, vare sig det gäller rökning, snus eller tuggummi.

Min mamma jobbar inom vården och då mycket med lungcancer just.

Hon har berättat att nästan alla av de som får lungcancer har rökt eller röker fortfarande. Det är mycket vanligt att man först har bara hosta som symptom och sedan tilltar det med mera symptom fort. Ofta har lungcancer en ganska så dålig prognos då cancern hinner växa till sig eller sprida sig innan den upptäcks.

Behöver jag berätta att vårt hus är totalt rökfritt?

Min son röker. Mycket dumt. Jag har varnat honom. Jag har sagt att han kan få lungcancer. Men han skiter i det. Han tror inte det drabbar honom!

Och så kan vi tillägga att det är knappt 10 % man kan bota, de flesta överlever inte denna diagnos. Nu röker jag lite själv, börja dumt nog efter min separation men är på gång att sluta.

#5 *skakar förebrående på huvudet*

#4 Det är inte bara lungcancer man kan drabbas av, det är kol, det är hjärt-kärlsjukdomar, försämrad kondition, sämre immunförsvar… Hitta lite äckliga bilder på nätet och visa honom!   

Chestnut eller Mads, eller någon annan som vet, varför är prognosen så dålig? Är det för att det är svårdiagnosticerat, eller är det för lite forskning på hur man botar lungcancer?

#6 Tror att det är pga att det ofta upptäcks så sent men är inte helt säker (har inte min mor i närheten så att jag kan fråga).

Slutar man röka innan man fyller 30 år är risken att drabbas av KOL eller andra lungsjukdomar minimal, så mitt mål var att sluta vid 30 vilket jag gjorde och ja sen började igen då. Men sluta gör jag innan 2010.

Jag vet inte varför prognosen är så dålig, men det är ju samma med KOL den skadan man fått av sjukdomen kan inte göras bättre. Likaså med andra lungsjukdomar. Så kanske är det lungorna som organ som är känsligare ?

Apropå de drabbade servitörerna och eventuell passiv rökning, visst är det också så att passiv rökning är farligare än att röka själv? Jag har fått för mig att det är så.

Det finns en riskfaktor till för att få lungcancer: Överdriven konsumtion av morötter.

Morötter är generellt nyttigt, precis som alla starkt färgade grönsaker. Men äter man väldigt mycket morötter ökar det risken för lungcancer.

Hur mycket man måste äta för att det ska räknas som överdrivet vet jag inte. Ett glas morotsjuice om dan, eller en eller två morötter, räknas iaf som måttlig konsumtion.

På tal om kolhydrater som jag 'bubblat' om i annan tråd här nyss - morot / rotfrukter m m innehåller mycket stärkelse - som omvandlas till socker/glukos i kroppen…

Cancer "livnär sig" på socker… (forskaren Warburg fick nobelpris för sin upptäckt (1931!) att cancer behöver socker/glukos för att leva…!

Fast vegetabilier är proppfulla med ämnen som skyddar mot cacner!

Morötter skyddar också normalt mot cancer pga alla nyttigheter den innehåller. Tydligen finns de ett samband mellan just morot och lungcancer, men då ska det mycket betakaroten till.

Min pappa fick lungcancer. Han levde med den diagonosen ca två år.  Han slutade röka när han fick reda på att han hade cancer. Honom opererade de alldrig utan han fick stårlning  m.m istället. Kankse var det något han själv valde, vet inte säkert.

Två år, det var inte lång tid han fick. Men kanske längre med strålning än utan?

Jag tror inte det är ofta man presenteras med valmöjligheter i behandlingen. Det är nog vanligahre i så fall att man avstår någon behandling för att biverkningarna blir för svåra.

Var det länge sen din pappa dog, Pia? I vilket fall, jag beklagar verkligen.

Pia - Jag beklagar också att din pappa var tvungen att vandra den vägen! Jag hoppas att du, som jag, kan se det som att han ändå är befriad från alla plågor och besvär p g a sjukdomen och allt annat  som varit jobbigt!

Det finns så många olika cancerformer inom lungcancer så jag gissar att din pappa inte själv gjorde valet att bli strålbehandlad istället för något annat alternativ. För det mesta handlar det inte om alternativ… Vissa cancerformer kan opereras, andra kan det inte och då kan den bästa behandlingsformen vara att stråla, andra 'varianter' kan inte strålbehandlas heller, utan då gäller 'enbart' cytostatika (som i min mans fall). I min mans fall handlade det om en småcellig cancerform som hade spritt sig mycket och därför fanns inte alternativen strålning eller operation. Den var för spridd.

När det gäller lungcancer är också två år, efter besked, ganska mycket. För i de flesta fall rör det sig, trots allt inte om så lång tid. (Min man fick bara några månader efter ett definivt besked.) Jag hoppas att din far orkade 'utnyttja' de två åren på ett bra sätt! Fast jag kan också förstå om det var svårt att göra det!

Jag känner, som ni förstår, att min man numera är Fri - vilket gör det mycket lättare för mig.
Jag hoppas att du också, Pia99, kan känna så när det gäller din pappa!

Lena1971 - Jag har nyligen lärt mig att morötter visserligen innehåller en del stärkelse - som omvandlas till socker = glukos i kroppen - men långt mycket mindre än t ex potatis. Jag har också läst och hört att en del tyder på att morötter kan vara bra att förebygga/mota cancer. Så det finns antagligen någonting i det!

Min pappa gick bort i Maj 2007. Ja han levde nog rätt så bra de sista åren ändå. Han gick till läkaren efter mycket tjat och då hade han hostat m.m under några års tid. Hade han gått tidigare hade man kankse kunnat behandla han tidigare med.

Min pappa var väldig strak för han fick under sin behandling även diabetes. (Från kordisonen) Han åkte ca 6 mil till sjukhuset här i Gbg (Salhgresnka) ensam med ett blodsocker på ca 30. Ja läkarna undrade hur han hade tagit sig fram ensam men han ville inte ha hjälp från varken mig eller mamma. Han fick ju direkt dropp m.m  när han kom innaför dörren på sjukhuset.  Hel atiden var det hopp liksom man hade kankse ändå kommer han klara sig men samtidigt hade jag drömt att det var hans tid att gå så jag visste att så skulle det bli.

Min pappa var inte den som ville vara tll besvär för andra. Så länge som han kunde var han hemma och sedan så de ca två sista veckorna var han på sjukhuset. Min mamma var hos han hela tiden den tiden han var på sjukhuset. Jag var och besökte han dagen innan han somnade in. Då var han ändå som vanlig fast han var mer eller mindre sängliggandes. Sedan ringde mamma nästa dag på kvällen och sa att han hade somnat in. Nästan hela den dagen sov han bara. Kommer ihåg enbart det att jag sa vad ska vi göra nu?? Vad nog chockad….

Ja nu är han ju fri….Och tror det är så man får tänka. Minnas den tiden man hade tillsammans…

Skickar en kram till er.

Ja, det är väl det viktigaste, den tid man hade tillsammans.

Kram, Pia!

#15 Tack för det, Andina, då kan jag fortsätta äta mina syrade morötter utan att oroa mig över glukosen!

Bättre sent än aldrig!

Den som slutar röka efter att ha fått en lungcancerdiagnos dubblerar sina chanser att överleva i fem år.

En brittisk analys av flera studier visar att femårsöverlevnaden bland patienter som fortsätter röka efter diagnos är 29-33%, och för de som slutar röka 62-70%.

I höst inleds en pilotstudie vid Karolinska universitetssjukhuset kring screening av lungcancer. Det handlar om att leta efter tidiga tecken på sjukdomen, som man till exempel gör med mammografi för att upptäcka bröstcancer.

Läs mer här:

https://sverigesradio.se/artikel/pilotstudie-for-screening-av-lungcancer-inleds

#0:
Cancerfondens forum är nog det bästa forumet för dom som vill få veta allt Om Cancer. Frågorna besvaras av utbildade onkologer som träffsäkert förklarar allt. Häng där.