Cancer iFokus

Cancer

Etikett: personliga-berättelser
Läst 3507 ggr
rebelme
0

vad kan jag göra?

jag vet inte vart jag ska vända mig länge. fick veta i förra veckan att min mormor fått sin 3 cancer tumör.

den första hade hon i halsen ca 1991. den andra fick hon runt 1993 tror den satt längre bak på huvudet eller hur man ska förklara. då var jag 2 resp. 4 år. hon har inte blivit helt bra sen dess hon har svårt att gå och hör och ser dåligt.

nu har hon fått en till i pann globen (god artad).

och jag får så dåligt samvete då jag tycker bara de blir jobbigare och jobbigare att träffa henne. min morfar har alltid vart den som är den glada och alltid ska jävlas med mer men han har blivit så dyster men pratar inte om de. frågade mamma och hon sa att han aldrig visat något men de märks så väl på han nu och jag vet inte vad jag kan göra.

mormor är 62 och morfar är 68 nu är jag 21 har inte så många minnen mer än att mormor alltid vart lite långsammare. och att hon brukade ramla. i helgen va vi iväg me min familj och mormor var me hon ramlade i trappan och jag frös mest bara fast stog och tittade på henne och önskade att mina små syskon inte skulle få de minnet av henne. dom är 8 och 9 år. som tur var gick de bra och hon klarade sig med en öm hand.

jag vet inte vad jag är ute efter men än att kanske bara få skriva av mig och höra och få tips från er vad jag kan göra.. känner mig så hjälp lös.

Lena1971
0
#1

Hej Rebelme! Välkommen hit!

Så ledsamt det låter med din mormor. Det kan inte vara lätt att se sin mormor så dålig, särskilt när du inte har minnen av henne som frisk.

Jag förstår att det blir jobbigt att träffa henne, och att det känns hemskt för att du känner att det är jobbigt… Hur brukar ni ses? Blir det långa möten eller korta? Besök eller telefon? Jag skulle tro att din mormor och morfar blir glada om du bara svänger förbi eller ringer som hastigast för att hälsa. Då kanske det inte känns lika jobbigt som att se dem en längre stund?

Måste lägga till att det är väldigt gulligt av dig att mitt upp i allt tänka på hur det ser ut för dina syskon. Det märks på det du skriver att du är en människa som bryr dig om andra.

Kram till dig, och fortsätt gärna att skriva av dig här!


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

rebelme
0
#2

de brukar bli så att vi åker hem till dom och är där ett par timmar.

jag känner mig så dum just nu.. för jag vet inte om jag vill träffa henne :s

igår så ringde min sambo och pratade med min morfar och då hade han verkat gladare iaf han hade skämtat så där lite jävligt som han brukar göra. och dom bestämde att på lörda ska dom ut och jaga och morfar ska ta med deras hund som dom ska släppa lös i skogen.

imorrn (torsdag) ska mormor ner till göteborg och sen får vi se vad som händer hon ska till samma läkare som hon vart hos dom andra gångerna och de är ju lite bra.

mormor verkar inte ta de så hårt. mamma berättade att när hon hade blivit skickad fram och tillbaka på massa prover och så fram till nu när hon fick veta (hon har blivit skickad runt så länge jag mins.) så hade hon en gång frågat läkaren rakt ut om hon hade en månad eller ett år kvar att leva.

de är väl bara att se vad som säger imorrn….

Lena1971
0
#3

Vad sa de hos läkaren?

Jag undrar om det skulle kännas bättre om du skolkade från något besök hos mormor och gjorde något annat. Du kanske skulle få tillbaka ork om du inte kände dig så pressad? Är det ofta ni åker dit?

Det är tungt att se någon man älskar bli sjuk. Alla möjliga känslor kan dyka upp. Men det viktigaste för mig är alltid att komma ihåg den friska människan, och hur viktiga de är. Då blir det mycket lättare, för mig i alla fall.

Kram så länge!


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

rebelme
0
#4

nu har ja blitt informerad av mamma. mormor ska iväg och laga tänder för hon fick tydligen inte ha hål i dom under behandlingen.

dom trodde att hon kunde börja med strålning i december och kanske för hoppningsvis opperera bort denna. fick veta att den andra som hon hade i huvudet inte är bort oppererad.

den sitter tydligen bakom ögat och bihålan.

hörde mamma när hon pratade me sin syster att dom tydligen inte vet om den spridit sig för där den satt hade den lätt för de vad ja förstod.

vi kanske träffar dom 1 gång i veckan ibland mer ibland mindre. nu har ja inte träffat henne sen i söndags och vi skulle behövt åka dit i veckan för att få lite hjälp av min morfar. men jag har hela tiden skyllt på att ja inte mår bra (ja är kanon förskyld och har utnyttjat de). jag skäms över att ja ine vill träffa henne och mår dåligt över de. men jag har inte ens kunat säga den sanningen till min sambo.

rebelme
0
#5

angående hennes strålning så tror ja hon ksulle bli in lagd 1 vecka va hemma 2 bli inlaggd ingen osv.

Lena1971
0
#6

Rebelme, du behöver inte skämmas. Att du tycker att det är jobbigt att träffa din mormor beror ju på att du bryr dig så mycket om henne? 

Jag förstår att det inte känns bra alls, men jag tror du behöver lite tid för dig själv, för att få lite perspektiv. Om du bara får lite tid är jag säker på att alla varma känslor för din mormor kommer tillbaka.

Det är lätt att glömma bort att anhöriga också behöver tid och omtanke. Det är en återkommande fråga här på forumet, hur lätt det är att bli bortglömd som anhörig. Alla ni runtomkring mormor behöver ta hand om er själva.

Kanske en väg är att du fokuserar lite på morfar ett tag? För han behöver ju också all omtanke i världen.

Det låter iaf på det du berättar som att ni tänker på varandra i din familj. Och du bryr dig mycket om alla. Det är guld värt.


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

rebelme
0
#7

hade mina syskon sovade hemma hos mig i natt så igår var vi tvugna att åka och låna en madrass från mormor och morfar.

mormor var jätte rörig hon berätta och frågade samma sak flera gånger. sen såg min morfar att någon från min moster ringt dom och mormor sa att hon hade pratat me nån och att hon trodde de va nån av mina kusiner. dom är 10år (tvillingar).

ida när ja pratade med mamma så berättade hon att de var min moster som hade pratat me mormor (mormor sa när vi va där att de inte va hon hon pratat med.) och till min moster så hade hon bara klagat över när hon var på undersökningen i skövde hon hade aldrig nämt gbg och de verkade inte ens som hon kommit ihåg att hon vart där.

nu hade även mamma berättat och förklarat lite mer för mina småsyskon 8 & 9år och dom hade bara sagt som vanligt att dom inte vill att mormor ska dö och de va nog först då som ja började fundera på att mormor faktiskt kan dö :S

rebelme
0
#8

Pratade med min morfar förut.

min mormor skulle in och laga tänderna ida så dom kan på börja behandlingen snart.

Mormor ser inte längre mer än när de ä ljust och när de är mörkt. Gråter

Lena1971
0
#9

Gråter 

Du får en styrkekram av mig!


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

rebelme
0
#10

vet inte om de är någon som läser.. men de känns bra att få skriva av sig lite ibland.

för ett tag sen så var vi och hälsade på mormor och morfar.

min sambo och morfar hittade på lite saker och jag satt och pratade med mormor kändes som de va tur att hon inte såg för tårarna bara forsa ner. efter de så har jag inte velat träffa henne har berättat för min sambo och han förstår mig. när vi va där så skulle hon fortsätta skrapa på tallreken och dricka sitt kaffe fast att vi sa att de va slut.

i söndags var min mamma pappa och mina syskon där samt min moster med familj där. mamma sa att hennes öga hade börjat puta ut. och att mormor var jätte rörig. ibland verkade de inte ens som att hon kom ihåg att hon inte såg. typ när mamma och min moster skulle laga mat så letade dom efter grejer och då sa mormor att dom kanske skulle tända lampan.

i måndags blev mormor inlagd i gbg. morfar var med henne så jag var hemma hos dom en sväng och gjorde deras hund sällskap. jag pratade med morfar på kvällen och han sa att de verkade som om dom hade koll på läget. vi trodde att hon skulle få komma hem på sönda men icke hon ska stanna tills månda vem vet kanske längre.

ida var min morfar där och hälsade på henne igen. jag var och gick ut med derad vovve igen kan inte komma innanför dörren utan att börja gråta. när jag pratade med honom på tele så hörde man hur han blev ledsen närstan som om han grät och sa att de inte var bra. sen pratde vi inte så mycke mer om de. han ska komma hem till oss imorgon så vi får se vad han säger då. och på lörda ska han och sambon ut och jaga här hemma så att han får annat att göra.

jag frågade om de fanns nåt han ville ha hjälp med er än att gå ut med hunden. typ som jul pynt ställa upp en gran eller skriva julkort. men de fick vi se sa han.. vill så gärna hjälpa han då ja förstår att han inte årkar med sånt. men han brukar kunna själv. på sönda ska iaf jag och sambon åka hem till honom och hjälpa honom med allt vi kan komma på oavsett om han vill eller inte.

Lena1971
0
#11

Stackars dig. Stackars er alla. Gråter 

Jag känner för dig och din mormor och morfar och alla andra i familjen. Det måste vara så ledsamt för er att se er kära mormor så dålig.

Jag skickar tröstande kramar i mängder!


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

rebelme
0
#12

ida va morfar hemma och hjälpte oss me golvet. då ringde en sköterska när min sambo va ute och grillade.

dom prata en stund och när dom la på så fråga ja morfar hur de va me mormor på onsdagen när han hälsade på henne.

då började han stor gråta och då förstod jag att de verkligen inte va bra. han sa att dom inte visste om hon skulle få komma hem innan jul kanske inte innan nyår heller. så vi stog där och grät och kramades.

sen sa han att dom hade haft lite goda nyheter när dom ringde. hon hade kunnat se lite konturer ida och hon visste att hon var på salgrenska hon visste att de va december hon hade vart uppe en sväng och hon drack och åt bättre. hon fick cellgift i måndags.

de kändes som en sten föll visst kanske de inte ä stora framsteg men dom finns :)

imorgon ska min mamma min moster och morfar åka och hälsa på henne så vi hoppas hon blir glad :)

Lena1971
0
#13

Gott att det blir lite goda nyheter ibland också!


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

rebelme
0
#14

sen kom bomen! och nu är de  kanske snart slut.

de va prat om att hon skulle få flytta till skövde julaftonsveckan.

tills hon åkte på magsjuka. hon fick även an annan ifektion i kroppen.

kl 10.00 på julafton ringde mamma mig och sa att mormor hadr varit göör dålig under natten hon hade haft ojämn puls och jag vet inte allt vad.

imorgon skulle vi åkt och hälsat på henne. men läkaren ringde och sa att de var bra om vi kunde komma ida då hon inte var kontakt bar alls. min bror och morfar var där på julafton och då var hon kontaktbar till och från.

så vi åkte dit idag. de var jag min mamma, pappa morfar och min moster med man.

hon var inte kontakt bar och jag fick en chock när jag såg henne. hon såg så gamal och sjuk  ut de va inte min mormor. hon kikade upp ibland och ryckte lite på foten och sådär men annars va de inget som visa att hon var med oss i rummet,

läkaren sa att njurvärdena var sämre, att hon inte svara på medicinen mot infektionen, tumören har växt. och eftersom hon bara är liggande så har hon stor risk för blodpropp och då är de inte säkert hon överlever. och för tillfället tar dom en halv dag i taget.

och när han sa en halv dag i taget kändes de inte som om de finns mycke hopp Gråter

Maria
0
#15

#14 Ja du, det lät inte bra. Din mormor kanske inte ens är i livet när jag skriver detta.

Det bästa man kan önska är att din mormor får smärtlindring och inte har någon ångest och att hon får ha sina nära och kära vid sin sida.

Kramar till dig.

/Maria

rebelme
0
#16

ida har jag inte hört något men mamma skulle åka ner imorgon och morfar åker nog varje dag nu.

jag vet inte hur de verkar med hur hon känner när hon inte är kontaktbar. men läkarna gör så gott dom kan.. hoppas jag vilket jag tror. sköterskorna jag träffade när jag var där verkade jätte trevliga, dom berättade för mormor vad dom skulle göra när dom tog prover m.m även fast hon låg och blundade de kändes bra iaf.

signemo
0
#17

Först vill jag säja att din mormor o morfar har underbara barn o barnbarn.

Tänk vilken ro det är för dem att Ni  finns. Några ord till morfar  , några till mormor. En liten stund här,  en liten stund där

Jag tror de känner att de finns i era tankar, även om ni är flera mil därifrån.

De vet att NI finns det är huvudsaken. SKickar en stor varm kram till Dig. Glöm inte bort Dig själv för det är jobbigt när nära anhöriga är sjuka o inte mår så väl. Kram

Var rädda om varandra

rebelme
0
#18

pratade med mamma förut. hon och morfar va hos mormor ida. proverna var inte bättre men om hon inte får diaré (stavning?) mer så blir hon friskförklarad från magsjukan imorgon å de ä ju iaf ett steg :)
sen sa mamma att hon inte fick smärtstillande längre mer än alvedon. och de verkade inte som om hon behövde de för tillfället heller. hon hade även legat och kikat mer ida och hömmat eller va man ska säga att hon gör för ljud mer än i måndags och de verkade som om hon vart lite mer medveten även om hon inte vait kontaktbar.

tack för att ni svarar de känns skönt att få skriva av sig till någon som vet hur de är och som inte står en nära.

signemo
0
#19

LÅter härligt,  då kan nu njuta av varandra lite

Var rädda om varandra