Jag håller tummarna för att du får ett positivt besked!

Jag håller också tummarna.

Det är hemskt att gå omkring och vänta och inte veta. Jag håller tummarna för bra svar!

Håller både tummar och tår.

Här hålls också alla tummar jag har!

Hopp, Hej och Hurra!

Tack och en stor kramn till alla som hållit tummarna och skickat positiva tankar

Fick ett jättebra besked, men trots det en lång behandling som kullkastade alla mina semesterplaner med resor till sol och bad

Men det kommer ju en ny sommar

Så här mina vänner löd beskedet

Tumören bortopererad, inga celler i lymfkörtlar däremot var den snabbväxande och aggressis samt hormonkänslig, och eftersom jag var så ung ( Tack för det) så vart det  hängslen och livrem dvs både cellgifter och strålning så c:a 5 mån. behandling väntar

Nästa läkarbesök den 21/ 4 o sen drar det väl igång

Så nu är det funderingar o tankar om behandlingen med cellgifter, blir man så kraschad som man kan läsa om,  att jag ska börja tappa håret efter 2 v informerade hon om direkt, vilket jag uppskattar, då kan man ju vänja sig vid tanken o investera i lite sjalar och snygga örhängen och så prova ut en peruk

Tänkte ta med min dotter som smakråd när det gäller peruken, hon vart jätteledsen när jag berättade att jag skulle tappa håret, tror nog att hon känner att det syns att man har cancer då. Vart riktigt jobbigt trots att jag sa att det är ju bara några månader och sen ska jag ju förhoppningsvis få vara frisk.

Ha en härlig dag med solsken

Vad skönt med bra besked. Vilken lättnad!

Alla reagerar olika mycket på cellgifter, men visst är det en tuff behandling. För mig är det inte cellgifterna och perioden under vilken jag får dem som är jobbigast, utan tiden Efteråt när alla värden hamnat nära noll. Då blir jag alltid sjuk på ett eller annat vis. Jag har också haft stora problem med slemhinnorna i kroppen, främst mun-mag- och tarmslemhinnor. Men som sagt, ta inte ut något i förskott!

Ja så klart det känns jätteskönt.

Nej det verkar ju vara så väldigt individuellt och döär kommer ju det där "kontrollfreaket" som jag är in i bilden, vill ju veta

Men det är ju en resa som måste göras och fram kommer man ju

Hur har det funkat för dig med mat och sånt? Har man matlust och kan man äta med sår i munnen och överhuvudtaget lust att fixa vid spisen?

Kan ju iaf inte påstå att det blev mindre frågor efter beskedet.

Jag är också "glad" för dina trots allt positiva besked mitt i allt elände.

Du kommer att klara denna resan galant

Min mamma var på benen under hela sin behandling. Hon fick rådet att gå och raka av håret innan det lossnar. Det kan annars kännas lite jobbigt, men å andra sidan så gjorde hon inte det, den andra gången eftersom det blev en massa stubb i sängen som kändes obehagligt.

Hon hade perioder under behandlingen då hon fick massor av energi och bakade och pysslade. Hon hade massor av olika aktiviteter om dagarna och missade inte en enda.

Maten var väl lite jobbig ibland, men vi lagade mat åt henne och gjorde även matlådor åt henne. Vi gjorde henne också sällskap vid bordet och skämtade, så maten slank ner av bara farten Men vi lagade aldrig hennes älsklingsmat eftersom hon kunde få avsmak för den sedan när hon blev frisk, så den fick hon efter behandlingen. Och hon köpte mycket färdig mat för hon tyckte ibland att det liuktade illa när hon stog vid spisen.

För mammas del fungerade allt jätte bra.

Det kommer det göra för dej också. Det känner jag på mej. Du verkar ha rätt inställning.

 Kram på dej

#8

Maten på sjukhuset gick inte alls i perioder. Jag kräktes bara av att de ville att jag skulle beställa mat inför morgondagen. Men man kan ju alltid köpa eller laga egen mat att äta- Det gick mycket bättre. Men det kanske bara är maten på akademiska som är så dålig ;)

Får man sår i munnen, så är det såklart svårt att äta, men det är ändå ganska snabbt övergående i det stora hela. Sen finns det så klart en stor gradient på hur mycket sår man får också, det behöver inte alls bli så illa.

Jag gissar att du får en FEC-kur, Lena 62:a? Det får visst nästan alla med bröstcancer.

Jag har sett många varianter på hur man mår av det. Den bästa var en kvinna som bara tappade håret, och sen fortsatte att arbeta heltid och känna sig pigg och glad genom hela behandlingen. Nästan oförskämt när jag tänker efter…  

De flesta får nog biverkningar i någon form. Illamående förstås, torr hud, underlig aptit, överkänsligt luktsinne…

Innan det är dags för cellgifter kommer du att få träffa någon från kemo-avdelningen. De går igenom vilka biverkningar du kan förvänta dig så du kan förbereda dig.

Det var goda nyheter att det inte spritt sig. Du kommer att klara det här galant, Lena!