Min mamma fick beskedet akut leukemi....
.. för ca 3 veckor sedan.
Vi var på Cypern o hon fick konstiga blåmärken, gick till vårdcentralen en fredag som tog prover o sa att vi hör av oss på Måndag.
Jag o killen skulle på bröllop i GBG på lördagen så mamma o pappa skulle vara barnvakt så vi skulle sova hos de på fredagen…
Klockan sju på fredagskvällen, då grillen är tänd o fredagsvinet är upphällt ringer jourläkaren o säger att mamma måste åka in akut…
Hon säger att hon ska vara barnvakt o undrar om de kan vänta tills på söndag… :)
Jag följer med henne in, 1 timme senare sitter en läkare o säger de hemska orden.
DU har akut leukemi… what the fuck.
Hur kunde de här hända min underbara mamma som är den piggaste mormor jag vet o som bara e 55 år…
Hela familjen bröt ihop men vi bestämde oss för att bekämpa denna hemska dödliga sjukhus.
Mamma har sedan dess varit inlagd o pappa har sovit med henne på sjukan.
Vi får massa energi av min ettåriga dotter, hon hjälper oss alla att ta oss igenom de här.
Hon har nu gått igenom första cellgiftsbehandlingen o klarade den galant, o nu e hon nere på botten o jätte infektionskänslig.
Hur länge brukar de ta innan de vänder ?
Hon måste bli bättre innan de kan behandla henne igen har jag hört.
Läkaren sa att behandlingen kommer ta 4 månader med tuffa behandlingar o hjälper inte de då får man ta en diskussion..
Vadå för jävla diskussion???
Behövde skriva av mig lite o kanske få nån att prata med som e anhörig eller nån som drabbats.
Ha de gott alla där ute som kämpar!
FAN vad NI e bra!!
Trista och tråkiga nyheter =(
Hade en kompis som skrev en resedagbok under sina resor som leukemisjuk, han skrev bra. JAg länkar till den i detta inlägget:
Sen uttrycker läkarna sig som att eventuell diskussion senare är för att vi alla har fritt val över våra kroppar. Det är då läkarna lägger fram olika alternativ och sen får man tycka till själv. Det finns vissa som väljer att då tacka nej till samtliga alternativ och på så vis avsluta sitt liv mer eller mindre på sina egna villkor. Det är naturligtvis det mest extrema, men därför kallas det diskussion och inte DÅ GÖR VI SÅ HÄR och pekar med hela handen. Patienten kan alltid avbryta i princip och eller välja söka upp någon annan läkare. Så diskussion är bra oavsett hur torrt och drygt det låter.
Ta vara på dom bra dagarna!
/Fridaybrew
Oki tack för svaret… :) ska läsa hans resedagbok :)
Ja cancer-besked är en stor chock för hela familjen..ofta vill man inteta det till sig direkt o helst slå det ifrån sig..i allafall var det så för oss när min pappa fick cancer.. dock ej leukemi..
Håller tummarna för er!
Många styrkekramar
Jag fick min akuta leukemi för lite mer än ett år sedan och cellgifterna är tuffa. Återhämtningstiden skiljer sig från person till person, jag antar att det har att göra med ålder, grundkondition och tur att göra. Åker man på många infektioner Efteråt, så tar det lite längre tid innan värdena återhämtar sig.
Jag gissar att din mamma kommer att få "standardbehandlingen", som de flesta med samma diagnos brukar reagera bäst på. Efter den finns flera vägar att gå och det låter nog mer bryskt än vad det egentligen är.
Var noga med skyddsisoleringsrutinerna, det är mitt råd. Det är väl det mesta man kan hjälpa till med själv. Handhygien och isoleringsrutiner, för att inte råka ut för onödiga risker. Sen kan man aldrig vara säker på att slippa helt, det är vanligt att man blir sjuk av kroppsegna bakterier också, och några blir inte sjuka alls. Jag håller tummarna för att det kommer att gå smidigt för er.
Jag har aml, kanske inte samma diagnos, men om du vill prata, eller veta något som jag kanske skulle kunna hjälpa till med, så är du jättevälkommen att fråga.
Massa kramaar till er!
Mvh, Agilis
Nu har jag ju inte haft samma cancerform men jag önskar din mamma och hela er familj styrka i den kommande tiden.
Kram
/Maria
Starta ny diskussion