cancer i matstrupen
Hej, min mamma som är 72 år har cancer i matstrupen. Diagnosen ställdes 2007, efter det har hon ätit cytostatika och opererats. I april 2009 fick vi veta att allt som kan göras är gjort, den hade nu även spritt sig till lever.Finns det någon i samma sits ?
kram Spiff
Hej Spiff!
Jag måste fråga, hur mår din mamma?
Det låter som en korkad fråga, men jag undrar hur hennes livskvalitet ser ut, hur hon mår psykiskt….
Svara i Lönnrummet om det känns för privat att prata här!
Mvh Lena
Sajtvärd på Cancer iFokus
Hej Lena, mammas livskvalitet, tja…………
hon ligger på akutavdelning varifrån hon ska skickas hem. Hon hålls inte och stå upprätt, hon har ständig diarree, I går morse föll hon omkull och blev liggande i sin egen bajs en god stund. Psykiskt är hon förvirrad, hon har tappat de flesta orden, jag förstår henne stundvis men mest är hennes tankar oroliga, typ vad händer till nästa ? får jag vård? i dag sade hon att hennes krafter är slut.
Till saken hör att vi bor i Finland; helsingfors, och läkare och personal innehar inte alltid den språk´kunskap som krävs för att förstå en patient. DEn korta tiden en läkare pratar med patienten, kanske fem minuter är avgörande, och kan man då inte göra sig förstådd så…….
mvh Spiff
Åh, vad jobbigt att din mamma är orolig…
Är det någon form av demens hon har, från ålder eller behandling? Jag undrar, för jag har gått igenom flera faser med min alltmer dementa mamma. I början var hon väldigt orolig och ångestfylld, som de flesta tydligen är.
Men det släppte. Jag tror hon lärde sig att lita å omgivningen. Och när hon släppte kontrollen blev hon mycket gladare, och det var jag väldigt tacksam för. Att mamma är förvirrad kan jag leva med, men att se henne ledsen var hemskt.
Får ni inte tolk på sjukhuset? Det borde vara självklart i ett tvåspråkigt land. Mitt bästa tips är klassikern, att skriva ner alla frågor och upplyssningar man tror är relevanta och se till att man får svar.
Jag hoppas din mamma känner sig bättre när hon får komma hem! Sjukhus är ingen rolig miljö i min erfarenhet.
Kram!
Mvh Lena
Sajtvärd på Cancer iFokus
Hej Lena,
Gott Nytt År på Dig, förlåt mitt sena svar, jag förstod inte riktigt var jag skulle söka om jag fått post.
Min mamma fick i dag plats på ett privat Hospice (Terhohemmet) eller vad det kallas hos er. Alltså ett hem där du får dö med bästa möjliga smärtlindring, kompetent personal, präster, frivilliga hjälparbetare osv. Tyvärr, tolk är bara en långtborta dröm i Finland. Jag tog själv kontakt med överläkaren/vd:n Juha Hänninen på detta hospice Terhohemmet och sen berättade jag för sjukhuspersonalen på sjukhuset där mamma var inlagd. Jag fixade allt färdigt och sade att jag inte accepterar ett nej, att kommunen får lov att betala. Och det gick vägen, vilken lyckospark!vi fick en betalningsförbindelse.
I dag då mamma skickades iväg från sjukhuset fick hon en annan patients värdesaker, pengar och recept med sig! Jag var med och tog emot mamma på det nya hemmet och upptäckte smycken, pengar och andra värdepapper som tillhörde en 25 år äldre patient. Vilken nonchalans och hur svårt är det att läsa innantill? Mamma hade tagit på sig ringar och smycken, men undrarde varför hon måste bära en annan människas personliga grejer. Hon var helt olycklig, hennes egna papper hittades dock inte.
Måste bara säga att vi har ett högt utvecklat sjukvårdssystem, men tyvärr en massa idioter på jobb,……………
jag känner att allt det som ordnats för min mamma har jag själv ordnat. På det nya hemmet blev hon utan mat idag, de hade glömt bort henne, det är så att man vill riva ner tapeterna och sparka någon i baken.Det är inte illvilja, bara total och otrolig dumhet. Försöker dock tänka överslätande och tro att hon får det bra. Hon har ett fint möblerat eget rum med egen toalett och dusch, kanske det var bara det att lördag kväll är en svår tid att ta emot en ny patient.
Men nu är hon då på ett "följa-till-döden-hem", själv känner jag inte mycket just nu. Mamma hade drömt i natt att min döda pappa kom vandrande längs en gräsklädd väg, lät ganska fint.
Tack för möjligheten att skriva om mina tankar, Kram Annica
Ja det där lät slarvigt. Men rutinerna sätter sig säkert under veckan. Vad skönt att få ett personligt möblerat rum, istället för sjukhusmiljö! Det måste kännas bättre för dig också.
Vilken vacker dröm, en gräsklädd väg… Kunde jag måla skulle jag använda den bilden som motiv.
Kramar till dig och din mamma!
Mvh Lena
Sajtvärd på Cancer iFokus
Spiff: Sänder dig mina tankar, hoppas din mamma får det bra på Hospice.
Kramar Madde
Amor Vincit Omnia
hej. min pappa är 63 och fått matstrupe cancer. den har spritts sig neråt mot lymfkötlarna i buken. där har han små tumörer som inte går att operera bort. han börjar sin första kemo om två veckor. vet inte riktigt vad jag ska vänta mig. han är en riktigt träningsmännsika och i toppform. kan man göra nåt eller ska han äta nåt så han får lite mer energi under behandlingarna? tacksam för all hjälp jag kan få.