Jag är ledsen för er skull, det är skitjobbigt när det går så långt och man dessutom känner sig ohjälpt av vården. Det viktigaste är ändå livslusten, tappar man den kan det nog gå fort tror jag. Försök få din nära att ta nya tag och försöka lite till. Ge aldrig upp!

Är det cellgifter som är uteslutna, så finns det andra cancerbehandlingar. Jag vet att man använder nexavar till exempel för njur- och levercancer. Det är en proteinkinashämmare och inget cellgift, men medicinska råd kan jag inte ge. Jag är inte medicinskt kunnig utan själv patient. Fråga efter experimentella behandlingar, andra vägar att gå. Jag står där själv med dålig prognos och de vanliga vägarna till bot är redan provade. Prata igen med era läkare, och igen om det inte fungerar.

Jag hoppas att ni hittar ytterligare någon väg att prova!

Kram

Tusen tack för ett långt och fint svar!Man ska aldig ge upp!så tänker jag!men man vet ju inte hur man själv skulle må och orka!jag hoppas de löser sig!även för dig!Man blir ju orolig för man vet ju inte själv vad man kan drabbas av men jag försöker så gott jag kan!men jag tänker aldrig förlora hoppet!nått kan hända så man får försöka att inte oroa sig utan ta en dag i taget!kram

Cellgifter slår ut mycket av der friska, därför tas prover väldigt ofta för att se hur cellgifterna har härjat runt.

Därför kan man ibland få skjuta på nästa cellgiftsbehandling för att kroppen ska kunna återhämta sig lite.

Jag går själv på en tuff högdosbehandling av blandad cytostatika, men ibland har cancer hunnit sprida sig för mycket och cellerna kör ett race av celldelning.

Det är väldigt deprimerande att känna att cytostatikan slår ut så mycket "levande", men det är ett val mellan pest och kolera. Utan cytostatikan kommer kanske döden närmare och fortare.

Vad jag kan förstå av ditt inlägg så är det en multicancer?

Jag har själv cancer, en elakartad sort. Samtidigt jobbar jag med palliativ vård (vård i livets slutskede)  och jag tror att läkarna är ärliga när de säger att hans tid börjar rinna ut.

Självklart tappar man hoppet om diagnosen för att överleva är noll. Men glöm inte att det finns kuratorer som är experter på lindring, lening och samtal. De är guld värd, de kan sitt jobb.

Vi inom palliativa vården har en spetskompetens när det gäller omhändertagande, empati, smärtlindring m.m. samt även ett empatiskt omhändertagande av anhöriga.

Känner du dig inte nöjd så ta upp det med närmaste ssk:a eller behandlande läkare.

Jag tror du behöver lite stöttning!

De upptäckte först tumör i tarmen men de gick ta bort!sen trodde de denna person var bra men när de gjorde en sista röntgen upptäckte de tumörerna i lungor och i levern!hemst med cancer.hoppas de kan finna någon behandling och är de någon som vet nått bra så skriv gärna det.alla råd och tips är bra! Mycket tacksam för allt

Hej Tezza, välkommen hit!

Jag har bara en fråga, och det är om ni har möjlighet att få en andra åsikt från någon onkolog? Det kan ju vara svårt om man bor på en mindre ort, men det kan vara bra att veta om läkarna är ense om vilken behandling man bör ge.

Cancerfonden har en informations- och stödlinje. Kanske kan du få något svar om vart du kan vända dig där. Det här är deras kontaktuppgifter:

Ring 020-59 59 59
Öppet helgfri måndag-fredag kl 9-13. Samtalen är kostnadsfria.

Mejla infostodlinjen@cancerfonden.se

Du kan även skicka ett brev till:
Cancerfondens informations- och stödlinje
101 55 Stockholm

Sen håller jag med Kerstin, du kan säkert behöva lite stöttning du också. Fråga vad du kan få för hjälp!

Kram!

Kan bara hålla med vad övriga skrivit.

Hoppas du får stöd.

Tusen tack för alla svar här!!!!

KRAMAR till er alla

Personen som har cancer har nu fått sluta med cellgifter och bara va hemma för att piggna till igen innan de vet hur de ska till väga..Trött,smal,ledsen e denna person just nu…

Usch så jobbigt. Att inte veta vad som händer måste vara påfrestande bara det. Jag har tyvärr inget att komma med. Hoppas din kära släkting piggar på sig!

Kram!

Många varma kramar till dej tezzannr1

Håller också med övriga talare, jag hoppas ni kan få tag på någon samtalskontakt så ni har stöd och stöttning, önskar er all lycka!

Hej,

Håller med de andra här.

Min pappa fick diagnosen tjocktarmscancer som tyvärr inte gick att få bort eftersom det hade satt sej på vävnaderna runt omkring.

Men prata med onkologen. Läkaren måste veta hur de ska gå tillväga i fortsättningen.

Jag vill absolut inte skrämma upp dej. Men tyvärr när cancern gått till levern så är prognosen dålig.
Just när man har tjocktarmscancer så är spridningen till just levern och lungorna mycket stor.
Jag hoppas bara att han får den hjälp han behöver och att de lindrar smärtan för honom.

Med rätt vård och eventuell medicinering kan personen leva länge till.

Kramar till dej.

Hej!!

Nu har Min släkting gått bort dog för ganska längesedan nu!!!Tragiskt men nu efter känns det som det enda bästa!VILA I FRID!

cancern hade spridit sig så det var multicancer…Fanns nog mer av det i kroppen !!

KRAM TILL ALLA

Kram till dej….vet hur hemskt det är.

Jag, ledamt är det men men är man så sjuk så kan döden rentav vara en befrielse.

Kram till dig.

Kram från mig med!