Det bästa är ju att sysselsätta sig med annat så att tankarna inte får virvla fritt.

Jag är ju fortfarande sjukskriven och jag har läst mycket. Då försvinner man in i andra världar tycker jag.

Har även fått en surfplatta där jag laddat ner en massa kul appar och spel. Älskar att spela Wordfeud med andra samtidigt som jag inbillar mig att jag tränar hjärnan

Jag hade mycket svårt att hantera den vecka som gick mellan operation/biopsi och beskedet. Jag jobbade faktiskt men tankarna återvände hela tiden till riskerna och att jag redan efter operationen förstod hur det stod till. De skulle ta bort papillom hette det men läkaren pratade om hur det hade sett ut och vad det i värsta fall kunde vara. Eftersom jag inte rökt så såg han sannolikheten som näst intill noll men jag kände att det var något tokigt. Hela tiden poppade tankar upp om jag skulle dö och det var en hemsk vecka, Men jag fick bara vänta en vecka för läkaren hade begärt förtur. De är otroliga på Hudiksvalls sjukhus måste jag säga och den läkare som berättade var så rakt på sak men med medkänsla. Bumbleboo pratar om böcker och det gäller nog att sysselsätta sig med sådant som man verkligen tycker om. Jag hade svårt att samla tankarna till läsning så jag pratade mycket med folk framförallt min bror. Dessutom var jag ute och gick mycket och fick frisk luft men ärligt talat….det var mycket svårt!!

#2 Min historia är ju lite annorlunda. Jag trodde och även alla läkare att jag skulle operera bort en godartad tumör som visserligen satt illa till. Så min oro innan operationen var för själva ingreppet.

Efteråt så sa man att man skulle undersöka vad det var men jag funderade inte ens på cancer. Så när beskedet kom så var det som en total överaskning för mig. På gott och ont

Däremot har jag Efteråt gjort två stycken magnetröntgen och då har oron varit mer påtaglig. Har det spridigt sig eller ej?

Än så länge så ser det ju bra ut.

Det är så skönt att läsa dina ord Bumbleboo och att det går bra!!! Det är desto ledsammare att läsa Agilis senaste inlägg om recidiv. Vi får puffa henne härifrån så gott det går. Men dina glädjebesked är så underbart att ta del av. Jag är så glad för din skull!! Jag har gjort en magnetröntgen nu i september och då såg man att allt var borta!! Men före operationen sade man att det var papillom som är godartat. Det var efter operationen som läkaren berättade att man inte tagit bort papillomet utan skickat prover till Uppsala och begärt extra förtur. Då insåg jag att det  var riktigt illa!!

Jag vill bara skriva att jag beundrar er och er styrka och ert tålamod!

Tack JereMina!! Du verkar vara rätt så stark själv också och så engagerad och empatisk vad gäller vänner. De har tur som har dig vid sin sida!!!

Jag är stark men ibland önskar jag att någon kunde hjälpa mig