Cancer iFokus

Cancer

Etikett: familj-vänner-berörda
Läst 3740 ggr
[postmortum91]
0

Sju år smärtar fortfarande

Tänkte bara skriva av mig lite. Hade en dröm inatt som triggade igång min saknad efter mamma. Det var sju år sedan hon gick bort i cancer och idag är jag 21 år. Jag har ett bra liv och är lycklig men ibland hinner sorgen och saknaden ikapp en, som idag.

Nu när det ändå gått några år så har min saknad ändrats. Jag blir mer och mer rädd för att jag ska glömma. Glömma hur hon var, hur hon såg ut och saker vi gjorde tillsammans. Rädd att glömma berättelser om hennes liv som hon berättat. Ju längre tiden går desto mer känns hela hennes existens som en saga för mig, ändå sitter jag och gråter när jag skriver detta. Just för att jag känner såhär. Tiden innan hon dog så var livet kaosartat för mig. Det var inte bara min mamma som jag behövde vårda, min missbrukande far orkade inte så jag fick vårda båda. Idag känns det så distansierat, så overkligt. Det känns nästan som det inte hände i detta livet, det har ju gått 7 år, vilket börjar bli en lång tid utan sin mamma. 

Cancer var en stor rädsla innan min mamma insjuknade. Hon fick diagnosen i slutet av augusti 2005 och dog redan 16 november samma år. Jag var med hela vägen och såg så snabba förändringar på mamma. Ena dagen kunde hon gå, nästa dag var hon sängliggande. Idag är min absolut totala störta rädsla cancer. Hur många procent dör av cancer tror ni? Jag är så rädd att få det efter att fått varit med mamma till slutet så jag har slutat sola för att inte få hudcancer och jag går och oroar mig ständigt om leverfläckar eller knölar i brösten eller vad det nu kan vara. 

Det är så många som dör i cancer, det känns som risken är stor att jag kommer ha den oturen att insjukna i mitt liv och dö på kuppen. 
Det är en hemsk sjukdom.

Idag växer det ilska i mig när jag tänker hur mamma fick lida pga. denna förbannade sjukdomen.

[sakring]
2
#1

Cancer är som du kanske vet ingen enhetlig sjukdom. Man kan få cancer på olika ställen i kroppen av olika slag. Själv har jag haft basiliom i ansiktet och på ett ben och det ar lätt behandlat. En form av cancer som är "snäll" som inte ger några dottersvulster.

Min man däremot har varit hårdare drabbad då ha först fick ett malignt melanom på ryggen. En mycket elakartad cancerform som ger upphov till dottertumörer. Han opererdas och detta var 2007 och är nu friskförklarad från den.

Sedan fick han kronisk lymfatisk leukemi (KLL) 2009 och blev erbjuden en stamcellstransplantation vilket han accepterade och är nu åter i arbete igen, ute till sjöss på ett fartyg som går mellan Borneo ch Taiwan.

Min mor drabbades av lungcancer pga rökning vid 62 års ålder. De hittade den i tid och operarade bort en lunga och så levde hon utan något återfall i 18 år till.

Min far däremot fick också lugncancer av andra orsaker än rökning även om han också rökte. Hans gick inte att operera och han fick cellgifter i ett par år innan han dog.

Jag förstår att du undrar och vill veta så mycket som möjligt men du ska också veta att man behöver inte dö pga cancer.

Maria
1
#2

Jag är också ett bevis på att ha klarat cancern. Ännu har inga nya metastaser kommit.

Jag har haft en hjärntumör som opererats så precis som sakring skriver så behöver inte cancer betyda döden.

Däremot kan du få ett väldigt begränsat liv om du ständigt går och oroar dig.

Har du någon att prata med om alla dina funderingar?

/Maria

Lena1971
0
#3

Jag undrar också om du har någon som kan ge svar på dina frågor. För det låter som om du oroar dig! Kanske din husläkare kan hjälpa dig med en del svar?

Jag kan berätta att för egen del så tycker jag det är skönt med mammografin vartannat år. Jag lever mitt liv som vanligt emellanåt, och spar ihop oron till när det är dags för mammografi. Då oroar jag mig utav bara helskotta tills jag fått veta att allt ser ut som det ska, och sen är jag färdig med det ett tag framöver.

Jag tänker att om du funderar över födelsemärken och annat, går du och får någon att titta på dem, så att du kan släppa det sen? Det kanske kunde hjälpa!

Det finns sätt att öka chanserna för att hålla sig frisk. Att undvika solen är inte ett av dem, vad jag vet, tvärtom är D-vitamin en faktor i att ge skydd mot cancer. Man ska bara undvika att bränna sig! Det bästa man kan göra är att äta sina grönsaker, motionera regelbundet och vara måttlig med alkohol och droger. (Eller helt avstå kemiska berusningsmedel förstås. Det finns andra, icke-kemiska. Som musik! Eller komedier, eller altruism…)  

Till sist, jag tror inte du behöver vara rädd för att glömma din mamma. Det viktigaste är inte hur hon såg ut eller exakt vad hon sa, även om man vill ha kvar sina fina minnen av lyckliga stunder tillsammans. Det viktiga sitter djupare än så, och handlar om vem du har blivit av att ha henne som mamma. Det är där hon finns kvar.

Jag hoppas du hittar ett sätt att hantera oron, så att det är ditt lyckliga och bra liv som överväger!

Kram!


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

[postmortum91]
0
#4

Jag har faktiskt funderat på om jag ska unna mig en ordentlig hälsoundersökning vartannat år för att känna mig säker. Har gjort en mammografi när jag var 16 och knölen var stor som ett plommon. Men känns samtidigt knäppt att kolla upp alla knölar man får i bröstet jämt. Jag sitter via mobilen nu så jag kommer in imorn och svarar bättre då på era svar. Tack för alla svar:)