Cancern segrade :(
Känner bara att jag vill skriva av mig. Vet inte om nån orkar läsa..
Min älskade "styvmamma" som det heter, men faktiskt blev hon en nära vän till mig. Hon och min far träffades när jag bara var 7 år, min far var 10 år äldre än henne.. Hon hade inga egna barn. Hon var sååå rolig och jag längtade alltid tills jag skulle träffa henne. När jag blev tonåring var hon den som förstod mig mest. Jag har alltid haft en bra relation till min biomamma och hon acc denna relation, så jag hade de toppen.
I alla fall så fick hon cancer och hon kämpade sååå hårt, och jag med henne. Jag tog ledigt från jobb för att vara med henne hennes sista tid. Ekonomiskt var det en katastrof, men det sket jag fullständigt i… Fy för vad vi gick igenom.. Hon opererades för benbrott 1 v innan hon dog.. jag var som ett plåster på henne… kanske tur jag jobbar inom vården.. jag slog mig fram i allt vad som gällde henne..
Hon fick de slut hon önskade sig, hon fick träffa dem hon önskade.. jag o min far var med henne hennes sista timmar… Känns så jävla bra =)
Hon blev 56 år… Hon såg ut som 76.. usch o fy så hemskt de kan bli… Krama om varandra så länge ni har varandra.. Kram från mig
Får jag skicka en kram till Dig.
Ord blir jså tomma, visst jag kan säga att jag misst vänner i cancer o annat, men inte hjälper det Dig.
Tänk vilken värme du gett bara genom att vara,vilken trygghet, omtanke för Din extramamma o din pappa. Blir värm bara av tanken på det du gett dem.
Vi finns ju här att prata av sig med. OCh det vet jag man behöver
Varm hålla omkram från mig
Var rädda om varandra
Tack signemo… Kramar värmer upp verkligen.. Kramar tillbaka till dig
Jag orkar absolut läsa och har gjort det och du är alldeles underbar och det är fint att läsa det du skriver samtidigt som det är ledsamt.
Kramar till dig 
Kram på dej.
Du och din styvmamma gick i genom en tuff pärs ihop.
Vad gällande ekonomiskt så hade du haft rätt till Anhörigstöd eller vad det heter från FK.
De går in när man vårdar en svårt sjuk i hemmet.
Men det hjälper ju inte nu och vet inte om man kan söka det i efterhand och få det retroaktivt.
Du har gjort ett makalöst och fint jobb. Tänk på de fina stunderna ni hade ihop.
Tröstekram. 
Jag beklagar verkligen. Vilken tur ändå att du har så många varma minnen av henne! Det blir nästan det viktigaste av allt, att man har goda minnen kvar.
Och vilken tröst det måste gett henne att du var hos henne! Din omtanke om din styvmor bevisar att hon var en bra människa, och att det gått i arv till dig.
Stor tröstkram från mig!
Mvh Lena
Sajtvärd på Cancer iFokus
Tänk att ha en person som du vid sin sida då cancern härjar i kroppen. Din styvmor var bara 56 för själv är jag 55 år ung och hon var alldeles på tok för ung för att lämna jordelivet. Men att vara så oegennyttig och till stöd för en människa som du är helt fantastiskt. Tänk om alla vore som du. Då vore jorden en betydligt angenämare plats och jag tackar samtidigt för att du delar med dig av en sorglig historia som ändå är så positiv och vacker 
Tack så jättemycket för era ord.. Det värmer, trots att saknaden fortfarande är stor och många ggr riktigt jobbig.
Tiden läker alla sår sägs det… NEJ det gör den inte. Möjligen att det inte blir så "akut ledsamt" allt som oftast, men jag kommer aldrig kunna "läkas" så sett.
Tänker på henne jämt o ständigt trots de e snart 3 1/2 år sedan hon dog. Jag tror dock att hon "visar" sig för mig genom fåglar. Men det är en annan historia ;)
Ha det så härligt =)
Låter som hon var en "bonusmamma"!
Beklagar din/er förlust!
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
#8 Ja det var hon verkligen.. Och hade glädjen att henne hos mig över 30 år..
Tack för ditt inlägg =)
Jag gillar inte präster, men när min pappa dog (i cancer 66 år) så sa prästen, som var en god vän, angående sin egen - döda - pappa att "Jag saknar honom, men jag sörjer inte längre".
Det tyckte både mamma och jag var ett bra sätt att hantera det på. Jag saknar fortfarande pappa ibland fast att det är 20 år sen han dog, men jag sörjer ju inte längre.
Hatar cancer och älskar vårlökar.
Starta ny diskussion