Fy vad hemskt och tråkigt.
Känner igen det mesta av det du skriver då min pappa gick i genom samma elände.

Det är ännu hemskare när de går bort så tidigt.

Beklagar sorgen.

Kram på dej.

Jaa det är tråkigt när människor är så unga oavsätt vad det handlar om :/ Kram!

Så sorgligt att läsa om din morbror som gick bort alldeles för ung. Jag beklagar verkligen men i ditt hjärta finns han kvar, eller hur?

Usch, det är alltid så tråkigt när så unga människor dör.

#3 självklart! Han är här om nötterna iblsnd och hälsar på :)

Så sorgligt. Han var verkligen alldeles för ung! Jag beklagar din förlust, 7ipparn.

Så tråkigt att inte bli äldre och jag beklagar din förlust…kram

Den enda nära som dött för mig tidigare var min hund Wera.

Nu, för ca 2 veckor sen dog min lillebror i lungcancer, 23 år gammal. Läkarna kunde inte göra någonting och på mindre än 6 månader var han borta.

Jag saknar honom så sjukt mycket och blir så förbannat ledsen när jag tänker på allt han kommer att missa. Jag förstår verkligen inte varför de vi älskar mest och har haft så lite tid med ska försvinna. Självklart blir det aldrig bättre av att fundera, men någonstans i mig vill jag ha ett svar på min dumma fråga. Ja, vi har haft våra fantastiska tider och våra glada stunder. Men jag var verkligen inte redo att släppa taget, och nu när han är borta känns det så tomt.

Det är ett tomrum som aldrig kommer kunna fyllas.

Det var precis för honom som för din morbror 7ipparn, han rasade i vikt, kunde inte producera saliv, tarmarna slutade även fungera. Det är jobbigt när nära försvinner.

Men då finns det plats för en ny fin person. ;)

Angiegirl - fy vad hemskt. Stackars er familj, och din bror som inte fick vara med om allt det som han ville.

Ursäkta om jag låter lite okänslig, men lungcancer i så ung ålder, hur kan det komma sig? Hade han varit utsatt för nåt i jobbet eller så? Inte ens rökning påverkar väl så snabbt?

Angiegirl, förfärligt att se sin bror bli sjuk så snabbt. Jag skickar en stor tröstkram till dig!

Halvdansken:

Läkarna har ingen bra förklaring, det var väl bara så det blev helt enkelt.

kan ha varit en ärftlig cancer som satte sig i lungorna.

Ingenting hjälpte, de testade både strålning och cellgifter men cancern spred sig bara mer. Dessutom skrattade läkarna bort förslaget Om Cancer för att han var så ung.

Så för er som läser, misstänker ni cancer så be för fan om att kolla upp det, viftar dom bort det så ge er inte.

Det kan hända vem so helst.

Lena1971:

Tackar hjärtligast.

min man har tarmcancer och det är obotligt

vi har kämpat 2år nu på sjukhus.

han blev aldrig tagen på allvar när han sa att han tror att han hade cancer.

sjukvården skratta åt honom och ställde diagnos som hemorojder.

han är också bara i 40års ålderna och jag lämnas ensam med vårt lilla barn.

Yaya27 och Angiegirl: det är så smärtsamt att läsa era berättelser och hur man blir bortviftad av nonchalanta läkare. Jag var själv nära att ge upp för jag sökte hjälp för min hesa röst och ständiga hosta men fick bara remisser till logoped, rekommendationer att vara tyst, hostmedicin och t o m rekommendation att dricka te med honung. Till slut kom jag till en vårdcentral som remitterade mig vidare och då såg man efter en operation att jag hade cancer på stämbandet. Det är för jäkligt men jag klarade mig mycket bra och blev väl bemött och mottagen i Gävle. Att ni råkat så illa ut med era nära och kära är skrämmande och jag skickar varsin stor kram till er. Man ska alltid ta folk på allvar även om personerna är "för unga" för det finns väl inte speciella "regler" för hur cancer drabbar?