Den ena heter "Modet att ingenting göra".
Detta är en bok om det svåra mötet.

"Människor i utsatta situationer frågar oftast inte efter svar - de fråga efter närvaro. Man den som försöker hjälpa upplever många gånger stor vanmakt. Vad är tröst när ingen tröst finns att ge? Vad kan man göra när allt redan gjorts? Och är det inte farligt att komma alltför nära den som drabbats av livets djupaste mörker? Den här boken vill ge mod och uppmuntran till alla som i sitt arbete eller privat försöker göra något för en medmänniska som har det svårt. Tilliten och trösten, tron och hoppet kan faktiskt visa sej då vi minst anar det, och våra egna tillkortakommanden är inte alltid de fiender som vi tror. Bara när vi vågar finnas mitt i det hopplösa kan hoppet födas"

Den andra boken heter "Hur ska jag orka?"
En bok om att vårda en anhörig.

"Detta är en bok skriven för alla anhörigvårdare men också för dem ssom möter familjer och ensamma människor i vård och omsorg. Vad gör man när ansvar för, beroende av kärlek till en annan människa blir en alldeles för tung börda?

Ensamma klarar vi inte så mycket. Vi behöver varandra, och vi behöver hitta praktiska lösningar som kan hjälpa oss med det som är vårt ansvar. men vi behöver också hitta ord och tankar för det svåra."

Bägge böcker är skrivna av sjukhusprästen Lars Björklund.
Boken Hur ska jag orka, tyckte jag var bäst av de två. Till och med min son satt på toaletten och läste ut den boken. Han som nästan aldrig tar i en bok.